Debatt

Ett nytt påskupprop?

Replik. Jag försöker dra de strå till stacken som jag kan inom ramen för mina olika uppdrag.

Jonas Eek, domprost i Stokcholm.
Publicerad

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

REPLIK

Året var 2005. Påskuppropet var en protest mot den förda migrationspolitiken. Insamlandet av namnunderskrifter hade initierats av Sveriges kristna råd (SKR) under ledning av ärkebiskop KG Hammar. Fler än 250 000 namn överlämnades till migrationsminister Barbro Holmberg.

Dryga tjugo år senare går vågorna i migrationsdebatten åter höga. Röster höjs för ett nytt liknande upprop, bland annat av Eva Zetterberg här i Kyrkans tidning .

Zetterberg föreslår dessutom att jag skulle gå i bräschen för protesten. Att passningen inte går till ÄB eller SKR beror på att jag är ledamot i Migrationsverkets etiska råd.

Vad det ledamotskapet innebär och hur jag tänker kring det finns beskrivet sedan tidigare. Några kompletterande ord kan ändå vara på sin plats.

Jag delar den oro och frustration som kommer till uttryck när delar av dagens regelverk slår hårt, särskilt mot barn och unga och mot personer som levt länge i Sverige. Det är många som under lång tid – ända sedan 2015 och under olika regeringar med skilda politiska färgskalor – har varnat för vad de skärpta kraven i migrationspolitiken riskerar att leda till.

Några frågor som är särskilt allvarliga handlar om tonårsutvisningarna, slopat spårbyte och indragandet av redan beviljade permanenta uppehållstillstånd. Den politik som genomförs behöver vara human, rättssäker och barmhärtig. Att dessa frågor nu debatteras välkomnas.

Faktum är att kyrkoledare i Sverige redan har hunnit formulera en fasteuppmaning om barmhärtighet i migrationspolitiken. Det är Sveriges kristna råd som på sin hemsida publicerar uttalanden, remissvar, filmer och skrifter. Allt för att lyfta olika grupper av människor som påverkas av förändrad lagstiftning. Och allt i bönens och hoppets tecken. Ett slags påskupprop i en digital tid. Dessutom har SKR:s presidium enskilda möten med partiledarna; det har man varje valår.

Kyrkoledare i Sverige sitter alltså med vid flera av samtalsborden. Det är utmärkta tillfällen att påverka och påtala ”det kristna ansvaret för medmänniskor och främlingar”, som Zetterberg efterlyser.

Och själv försöker jag dra de strå till stacken som jag kan inom ramen för mina olika uppdrag.

Jonas Eek, domprost