Kom ihåg miljöskulden trots börskris!

Jag var där och minns den bestörtning som världens övriga ledare kände inför den kompromisslösa tonen. USA var ju redan då den tveklöst största förbrukaren per capita – av olja, mineraler, energi, kort sagt av planetens totala miljöutrymme.Bushs ord ringer i örat när världen åter skakas av något som liknar en global finans­pkris. Och som till stor del hänger samman med USAs ekonomiska haveri. Givetvis är det astronomiska budgetunderskottet – 1500 miljarder dollar! – delvis en effekt av de kostsamma krigen i Afghanistan och Irak. Men den sanslösa skuldsättningen beror också i hög grad på den amerikanska medelklassens omättliga hunger efter ökad materiell konsumtion. En livsstil som ökar klyftorna mellan rik och fattig. Och som alltså numera avnjutes på krita.
med krigsrubriker. Men nu liksom under krisen 2008 ”glömmer” de att informera läsarna om den andra, betydligt allvarligare skuldkrisen. Den som beror på att vi också konsumerar naturens kapital på krita och sänder notan till kommande generationer. Det handlar om en miljöskuldkris som yttrar sig i klimatförändringar, brist på färskvatten, matjordar och skog, utfiskning, förgiftning. Och förlust av växter och djur i de ekologiska system som ytterst är själva basen för mänsklighetens överlevnad.USA och somliga EU-länder har grovt misskött sina ekonomier. Förhoppningsvis kan det rättas till med sparprogram och strikta system för budgetkontroll. Men i grunden handlar problemet om den materiella livsstil vi beviljar oss. Om behovet av en rättvis fördelning av planetens tillgångar. Om politiker som tar etiskt ledarskap i stället för att vika sig för populistiska krav.Idag ser vi en växande global medelklass på väg mot ”amerikansk livsstil”. Miljön kommer inte att tåla det.