Kyrkan bör ta på sig ledartröjan

Svenska kyrkan framhåller att skogen spelar en betydelsefull roll för klimatet genom substitution och dess förmåga att lagra kol. I detta är vi eniga. Dock behöver skogsbruket först och främst anpassas till ekosystemens ramar för långsiktig produktion och med hänsyn till andra ekosystemtjänster än bara råvaran.Dit är det långt kvar, och vi konstaterar att det redan i dag råder en brist på skogar som kan tillgodose alla ekosystemtjänster.

Med drastiska metoder som kalhyggen, markberedning, dikning och plantering i enformiga trädrader har rik, varierad skog förvandlats till monotona trädodlingar med unga träd.

Skogsbruket i Sverige har haft allt för stor negativ påverkan på djur och växter, men också på människors upplevelser i naturen. Den svenska allmänheten vill inte mötas av kalhyggen och ogenomträngliga planteringar under skogspromenaderna. Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmål i skogen. Dessa innebär, bland annat, att skogens djur och växter ska finnas kvar även i framtiden. Miljökvalitetsmålen bedöms dock inte vara möjliga att uppnå som det ser ut i dagsläget.

Vi ser även med oro på hur skogsnäringen nu spelar ut ett miljömål, klimatmålet, mot målen om biologisk mångfald. Ökad produktion, snabbare tillväxt och lägre slutavverkningsåldrar förespråkas ivrigt. Samtliga dessa metoder är per definition alltid negativa för såväl sociala som kulturella värden samt den biologiska mångfalden.

Att kyrkan frivilligt har avsatt 9 procent av sin produktiva skogsmark är ett bra steg i rätt riktning. Samtidigt dokumenterar vi dock hur även kyrkan omvandlar skogar med höga biologiska, sociala och kulturella värden till likåldriga skogsplanteringar. Vid varje avverkning av skyddsvärda skogar så innebär 5–10 procent lämnad generell hänsyn på hyggena samtidigt en 90–95 procentig förlust av livsmiljöer för en mängd arter.

Belastningen på jordens resurser är inte uthållig. Detta gäller även för det svenska skogsbruket så som det bedrivs i dag.

Skogsstyrelsens uppföljningar visar att vid 35 procent av avverkningarna påverkas värdefulla skogsområden, så kallade hänsynskrävande biotoper, negativt. Liknande siffror gäller även för påverkan på vattendrag, kulturmiljöer och upplevelsevärden. Detta är ett rejält underbetyg för skogsbruket.

Att kyrkan har goda ambitioner när det gäller vår gemensamma miljö är vi övertygade om. Men för att dessa ambitioner ska göra skillnad för det akuta läget i skogen behövs det att någon tar på sig ledartröjan och visar vägen mot ett verkligt hållbart skogsbruk där ekosystemets ramar styr hur mycket råvara som kan tas ur skogen samt hur denna råvara används. Vi menar att det är rimligt att kyrkan, som värnar naturens skapelse, bör ha minst samma ambitionsnivå som statens eget skogsbolag Sveaskog och avsätta minst 20 procent av sitt innehav till naturvården. Det kan handla om större avsättningar, bättre och ändamålsenlig naturhänsyn i den brukade skogen, ett helhetsperspektiv på markanvändningen och ett ökat användande av mer skonsamma skogsbruksmetoder än kalhyggesbruket.

Framför allt handlar det om att hushålla med naturresurserna så att även kommande generationer har möjlighet att uppleva ett levande skogsekosystem.

Johanna Sandahl

ordförande, Naturskyddsföreningen

Sebastian Kirppu

Årets miljöhjälte 2011 och
Sommarpratare i P1, 2014

Christer Borg

ordförande, Älvräddarnas Sam-
organisation och Årets miljöhjälte 2010.

Ellinor Delin,
Alva ­Anderberg
och Johan ­Moberg

Fältbiologernas skogsnätverk

Stig-Olof Holm,
Lisa ­Behrenfeldt och Linnea Helmersson

Skydda Skogen

Amanda Tas

ideell naturvårdare