
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ska det vara Svenska kyrkans uppgift att tillhandahålla den offentliga tjänsten “muslimsk begravning” i anslutning till en kyrka? Eller för den delen buddhistisk eller hinduisk dito.
Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i de flesta kommuner. Undantagsvis kan regeringen besluta att kommunen istället ska vara huvudman. Så har skett i bland annat Stockholms stad. Det är Begravningslagen som reglerar detta.
Huvudmannaskapet omfattar uppdraget att begrava alla döda, oavsett religiös tillhörighet eller om den döde var medlem i Svenska kyrkan. Begravningslagen kräver att huvudmannen tillhandahåller en lokal för begravningsceremonier fri från religiösa symboler.
I Umeå aktualiserades lagkraven i somras när Svenska kyrkan meddelade att Röbäcks kapell ska rensas från religiösa symboler. Där drivs inte utvecklingen av att invandrare med annan religiös tillhörighet än kristendomen begravs. Dessa är än så länge få till antalet i Umeå. Istället är det den höga andelen borgerliga begravningar (20 procent) som driver på. Exemplet Röbäcks kapell sätter ändå fingret på en viktig fråga: kan Svenska kyrkans huvudmannaskap bestå när Sverige snabbt förändras och i så fall, vilka konsekvenser skulle det få?
I Stockholm begravs en stor majoritet av de döda på stora begravningsplatser och inte på kyrkogårdar i anslutning till en kyrka. På sådana stora begravningsplatser är det lätt att tillgodose alla möjliga behov, inklusive att ha muslimska kvarter. Men på kyrkogårdar? Ska det vara Svenska kyrkans uppgift att tillhandahålla den offentliga tjänsten “muslimsk begravning” i anslutning till en kyrka? Eller för den delen buddhistisk eller hinduisk dito. För Alternativ för Sverige är det självklart att så inte borde vara fallet. Kommun och stat borde lösa det trassel massinvandringen har fört med sig – inte Svenska kyrkan – och det även in i döden.
Därför är det vår uppfattning att kyrkogårdar ska vara förbehållna kristna människor. Åtminstone bör detta vara huvudinriktningen. Att undantag måste kunna göras är självklart, exempelvis familjegravar i blandäktenskap. De flesta ställer nog upp på tankefiguren att medlemmar äger rätten till kyrkan, inte ickemedlemmar. Varför ska man betrakta kyrkogården på ett annat sätt?
Avslutningsvis vill vi belysa att frågeställningen inte är teoretisk. I Sigtuna kommun har idag en majoritet av befolkningen utländsk bakgrund. Endast 39 procent av invånarna är medlemmar i Svenska kyrkan. Andelen kommer av åldersskäl att forsätta att sjunka. Kyrkan anger på sin hemsida att det finns tre kyrkogårdar i kommunen och man skriver uttryckligen att det på Husby-Ärlinghundra kyrkas kyrkogård har anlagts muslimska kvarter. Andelen kommer att öka.
Sven Valerio, Alternativ för Sverige, kandidat i kyrkovalet
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.