Kyrkokansliet och lagen

Jag delar helt Kristina Hell­qvists uppfattning i Kyrkans Tidning nummer 18/12 att starka röster behövs och att ett samhällssystem måste vara under ständig analys och prövning.
Därifrån är dock steget långt till att förhindra verkställigheten av en dom avkunnad av en svensk domstol. Kyrkokansliet i Uppsala tycker uppenbarligen att detta är helt i sin ordning när det gäller Kerstin Rosendals hjälp att gömma människor som fått avslag på sina asylansökningar. Motivet skulle vara att inget system är perfekt och att det finns brister i asylprövningen.

Det kan finnas skäl att ”ifrågasätta lagar och praxis och brister i systemet” även inom andra rättsområden. Gäller då, enligt Kristina Hellqvists och kyrkokansliets mening, samma rätt att ta lagen i egna händer?
Jag anser att kyrkan är, och ska vara, en av de viktigaste opinionsbildarna i samhället. Detta förutsätter dock att man verkar i samhället och inte avskärmar sig från detta genom att tillämpa egna regelsystem.