Foto: Mikael M Johansson
Men valet visade att klimatarbetet inte är någon separat del av kyrkans arbete. För många är det den punkt där förtroendet för Svenska kyrkan står och väger.
Kyrkovalet 2025 blev mer av en valmysare än en valrysare. Förutom en tydlig grön våg skedde inga större förändringar i kyrkomötets sammansättning.
De nationalistiska grupperna backar. Både Sverigedemokrater i Svenska kyrkan som ser ut att tappa tre av sina 19 mandat, och Alternativ för Sverige som inte kommer att få något mandat alls i nästa kyrkomöte. Att Sverigedemokraterna tappar väljare i kyrkovalet kan antingen ses som en förändring i den allmänna opinionen, eller så har partiets närmande av makten i Tidösamarbetet gjort Svenska kyrkan till en mindre viktig arena för mobilisering.
De gröna grupperna vinner mark. De gröna i Svenska kyrkan, tidigare miljöpartister, har ökat och Himmel och jord har skrällt. Det lilla partiet som grundades inför 2021 års val ser ut att gå från ett till sex mandat i kyrkomötet. Någon beskrev det som att skogen var valets stora vinnare. Det är värt att notera att det är kyrkomötet som sammanträder i november, och inte det nyvalda kyrkomötet som träffas först nästa år, som äger störst makt över inriktningen för Svenska kyrkans omställning av skogsbruket.
Men troligen har miljörörelsen i Sverige, bland annat genom Naturskyddsföreningen, bidragit till att mobilisera väljare till kyrkovalet. Miljöorganisationer har nära synat Svenska kyrkans skogsbruk och troligen bidragit till att många som är både miljövänner och medlemmar i Svenska kyrkan har valt att använda sin röst. Men engagemanget för klimatfrågor går inte att förklara enbart med utomstående krafter. Klimatfrågorna genomsyrar såväl Svenska kyrkans förkunnelse som förvaltning, och ligger högt på agendan också för andra nomineringsgrupper än de explicit gröna.
Så till de från partipolitiken helt oberoende nomineringsgrupperna.
Posk backar något. Frimodig kyrka ser ut att nå ungefär samma nivå som förra valet. Jag trodde att den senare skulle attrahera fler, och i synnerhet unga väljare. Frimodig kyrka har haft en utförlig och snyggt paketerad närvaro på sociala medier under valrörelsen. Kanske är deras stöd mättat? Kanske är det svårare för en nomineringsgrupp att fiska röster bland de redan frälsta, än vad det är för ett politiskt parti att uppmana människor att rösta som inte hade gjort det om inte partiet vädjade om det. Enligt uppgift ska företrädare för Vänsterpartiet ha ringt medlemmar under valdagen och bett dem att rösta på (den fristående) nomineringsgruppen Vänstern i Svenska kyrkan.
Kyrkomötet får som vanligt mest uppmärksamhet. Men det är på lokal nivå som de största besluten fattas. Det visade inte minst Uppdrag granskning av S:t Johannes församling i Stockholm. De förtroendevaldas affärer kunde fortgå trots att den ekonomiska vanskötseln var allmänt känd. Svenska kyrkan har helt enkelt starkare rötter än krona.
Men kyrkovalet är ett val som ska spegla de allmänna valen i sin utformning. Och då är kronan lättare att göra innehåll av. Just som det är svårare att väcka intresse kring lokalpolitiska frågor under ett valår i Sverige än vad det är att locka väljare att titta på en partiledarutfrågning i SVT, är mycket som diskuteras inför kyrkovalet också generell symbolpolitik.
När nomineringsgrupperna ska presentera hur de skiljer sig från varandra lyfts många frågor med marginell betydelse i det kyrkopolitiska arbetet. Kyrkomötet äger inte abortfrågan. Ett kyrkomöte som vill att Svenska kyrkan "lämnar pride" kan aldrig hindra en präst från att ta på sig kragen och gå med i tåget. Att Svenska kyrkan ska vara "öppen och demokratisk" är inte en belysande paroll, det är ett lagkrav.
Att så mycket av valrörelsen gått åt att upprepa nonsens är ett större problem för kyrkovalet som demokratiskt alibi, än det faktum att så få, än en gång, har valt att rösta.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.