Legitima beslut på irreguljärt kyrkomöte

Gunnar Edqvist

Det kan ifrågasättas om ett kyrkomöte som genomförs på ett irreguljärt sätt ska ge sig in och besluta om bestämmelser som har getts ett särskilt skydd i kyrkoordningen.

Årets sammanträde med kyrkomötet är inte i överensstämmelse med kyrkoordningens bestämmelser. Det torde dock vara ett olösligt dilemma att genomföra ett reguljärt kyrkomöte i den nu uppkomna och vid kyrkoordningens tillkomst oförutsedda situationen. Det kan diskuteras om man inte lika gärna kunde gjort den avvikelsen från bestämmelserna som det skulle inneburit att ställa in sammanträdet.

Det finns förslag från kyrkostyrelsen som är tveksamt att hantera i ett irreguljärt kyrkomöte. Det finns bestämmelser i kyrkoordningen som har bedömts vara av särskild betydelse och för vilka därför gäller ett särskilt beslutsförfarande. Dit hör bland annat bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 54 om undantag från offentlighet för handlingar. Kyrkostyrelsen föreslår relativt många ändringar i det kapitlet.

Det särskilda beslutsförfarandet innebär att det antingen ska fattas likalydande beslut av två kyrkomöten med val emellan eller beslut vid ett tillfälle med minst tre fjärdedelars majoritet av de röstande.

Vid ett reguljärt kyrkomöte utgör 188 ledamöter tre fjärdedelar av samtliga. Med det reducerade kyrkomötet krävs bara 33 röster för beslut vid ett tillfälle. Det är en betydande skillnad. Rimligen bör kyrkoordningen ändras så att det inte bara krävs kvalificerad majoritet för särskilt skyddade bestämmelser utan också att mer än hälften av ledamöterna röster för ett beslut.

Det kan ifrågasättas om ett kyrkomöte som genomförs på ett irreguljärt sätt ska ge sig in och besluta om bestämmelser som har getts ett särskilt skydd i kyrkoordningen.

Gunnar Edqvist

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.