Många exempel på att professionsutbildning inte måste ske på plats

Linnea Andersson

 De många nyligen vigda präster och prästkandidater som hört av sig till mig efter min insändare tycker inte att tillräcklig hänsyn tas.

 Jag vill bemöta några av de påståenden som Kenneth Nordgren tar upp i sin replik i KT nummer 41. Kenneth Nordgren skriver att hänsyn tas till prästkandidaters familjer genom att schemalägga undervisning endast fyra dagar per vecka. Det är den enda åtgärd han nämner. De många nyligen vigda präster och prästkandidater som hört av sig till mig efter min insändare tycker inte att tillräcklig hänsyn tas. Finns det utvärderingar som visar hur präster upplever slutåret, också med hänsyn till familjesituation? Barnkonsekvensanalyser ska finnas av all verksamhet i Svenska kyrkan. Finns det en sådan även för slutåret och hur ser den ut?

Kennet Nordgren skriver att det är en resursfråga att samla kompetensen på två orter i landet. Det finns dock fler resursfrågor i förhållande till slutåret: Hur många småbarnsföräldrar (och framför allt småbarnsmammor, då mammor generellt har svårare att lämna familj för veckopendling) avstår sitt kall för att utbildningen ser ut som den gör? Hur många blivande präster skjuter upp sitt slutår tills barnen är större? Hur många avstår sin kallelse helt på grund av för stora avstånd till utbildningsorterna? Ensamstående föräldrar med barn och föräldrar till barn med särskilda behov som kanske har ännu svårare att flytta eller veckopendla, sållas också bort. Kort sagt, hur många präster går Svenska kyrkan miste om?

Slutligen vill jag också bemöta påståendet att professionsutveckling måste ske på plats. Polisutbildningen, som Kenneth Nordgren tar upp som ett exempel för att illustrera vikten av platsförlagd utbildning, går nämligen att läsa på distans från inte mindre än tre utbildningsorter i Sverige. Undervisningen sker då via en webbaserad lärplattform och ett antal obligatoriska träffar.

Detta liknar det sätt som EFK utbildar sina pastorer (då från sex stycken utbildningsorter). Det ska även tilläggas att prästkandidater redan i dag träffas i hög utsträckning: under teologistudier på universitet, på särskilda kurser som till exempel Svenska kyrkans tro och liv, den pastoralteologiska grundkursen, under praktikveckorna samt under de många MSS-dagar som ingår i prästutbildningen.

Med detta sagt så tycker jag att Kenneth Nordgrens replik var något otillräcklig.

Linnea Andersson

Hur många avstår sin kallelse helt på grund av för stora avstånd till utbildningsorterna?

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.