Nu krävs ett stort lagarbete

Den 17 februari fattar nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslut om den framtida verksamheten i Norden. Lars Peder Lindqwister och Åke Andréasson reagerar i Kyrkans Tidning nummer 4/10 och 6/10 starkt emot utredningens förslag rörande Köpenhamn och Skagen, vilka i korthet innebär följande:• Verksamheten i Skagen läggs ner den 31 december 2010 och tjänsterna upphör. • Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn förblir en församling inom Svenska kyrkan i utlandet, som finansierar kyrkoherdetjänsten till hundra procent. Församlingen får inga ytterligare anslag från utlandskyrkan.
har uppdraget att följa svensken i världen. Det innebär att vår verksamhet måste omprövas från tid till tid, i takt med att världen och svenskarnas resande förändras. Nu ser vi att verksamheten i Norden behöver förändras, för att också kunna se till behoven i andra delar av världen där väldigt många svenskar numera finns. Utsattheten i att vara långt hemifrån är en viktig faktor att räkna med. Det handlar inte om var det är mest ”spännande” att vara, utan om svenskarnas resemönster och att se behoven i ett brett perspektiv. Uppdraget att följa svenskarna utomlands har alltid inneburit förändring och nyorientering.Så till era frågor:Efter det att utredningen genomförts av en utredningsman så har en grupp bildats där tre nämndledamöter, regionchef och undertecknad ingått. Gruppen har innan något beslut fattats mött respektive församling vid två tillfällen för att samtala kring förändringar, behov, ekonomisering av verksamheten med mera.
Skara och Göteborgs stift vad gäller ett eventuellt övertagande av verksamheten i Skagen, och Lunds stift vad gäller samverkan med församlingen i Köpenhamn. Inget av stiften har svarat jakan­de på våra frågor!Att påstå att beslutet är dåligt underbyggt och odemokratiskt visar på en okunskap om hur arbetet bedrivits och hur förslagen om verksamhetsförändringarna kommit till och processats.
handlar förslaget inte om att avveckla den svenskkyrkliga verksamheten! Däremot kommer det att krävas ett stort omställningsarbete av församlingen på plats. Skagenkyrkan har en stor och god verksamhet. Här trängs konfirmandgrupper, personalutvecklingskonferenser, vigslar med mera. Genom detta och sina korttidsbesökare påminner den i hög grad om en stiftsgård här hemma. Men utlandskyrkan är en pilgrimskyrka som inte kan slå ned bopålarna alltför hårt. Vi måste kunna vandra vidare i svenskens fotspår, även om förändringarna gör ont. Ur det smärtsamma kan något nytt uppstå – men det krävs ett stort lagarbete mellan Svenska kyrkan ute och hemma.