Nu måste kyrkliga ledare ta täten för klimatet

Kära biskopar,

Vi skriver som deltagare i klimatvandringen Pilgim's Walk for Future, som för någon månad sedan kom fram till målet Glasgow och COP26. Under vår långa vandring blev klimatnödläget, och människans situation i detta nödläge, en allt mer brännande verklighet för oss personligen. Vår känslighet för människors och hela skapelsens lidande har ökat under vår vandring. Vi lider också av det vi uppfattar som en brist på ledarskap i en tid då så mycket står på spel, och människor redan nu dör. Var är de ledare som går före och med hela sin person och sitt liv visar på situationens allvar? Var är de kyrkliga ledare som gör tydligt, för de egna och för omvärlden, att man förstått hur alla krafter nu måste sättas in i klimatomställningen? Tiden för de små stegen är över, vilket inte minst IPCCs senaste rapport tydligt visar.

Några av er har prövat att leva med en utmaning som ni åtagit er inom Pilgrim's Walk for Future. Vi hoppas att det har gått bra för er! Att hålla sig på marken, främst äta växtbaserat samt radikalt minska bilåkande och konsumtion är ju den livsstil som krävs av oss alla om vi vill ha en chans till ett rimligt klimat på vår jord nu och för framtida generationer.

Vi har läst era brev om klimatet och hur ni i dem beskriver det nödläge som planeten befinner sig i. Vi noterar att i nyutgåvan från 2019 har ni skärpt tonen och är än mer angelägna om ett snabbare och mer omfattande agerande. Vi ser vår vandring som en del av svaret på er uppmaning i brevet att ta konkreta steg i vår vardag gällande res- och matvanor, boende och konsumtion samt att samtala med de människor vi möter om klimatnödläget. Vi gläds åt era uppmaningar – det är ett sätt att konkretisera hoppet. Vår fysiska vandring och era fyra utmaningar gick i mål i samband med COP26 i Glasgow, men vandringen för ett hållbart klimat tog naturligtvis inte slut då – det måste tvärtom innebära en början till något nytt!

Som ett tydligt och konkret tecken på detta vädjar vi till er, biskopar och ledare i vår kyrka, att anta alla de fyra utmaningarna. Men inte bara för en tid, utan som ett åtagande för framtiden, för hela skapelsen. Först för er själva som ledare inom kyrkan, och därefter förhoppningsvis som en norm för kyrkan i sin helhet. Det vore ett sätt att låta klimaträttvisan landa i det egna livet. Ett sätt att genom dagliga handlingar sprida oräkneliga ringar på vattnet i sina sammanhang.

Vi vet att varje resa börjar med ett första steg. Vi vet också att ledarskap är viktigt i en tid när det föreligger stort behov av förändring. Det har gått ett par år sedan ni uppdaterade brevet och vi kan konstatera att behovet av förändring är än större nu. Likaså kan vi konstatera att det politiska ledarskapet i omställningen till mycket stora delar saknas. Vår önskan och längtan är därför att ni som kyrkliga ledare går in i denna så oändligt viktiga ledaruppgift – som ett vittnesbörd om att jorden är Herrens och allt vad därpå är.

Med önskan om att Gud själv ska visa oss vägen och göra oss villiga att vandra den, ber vi med er om nåden att få göra gott, som Guds skapade medskapare.

Annika Spalde, 52 år, diakon

Ell Jarl, 20 år, aktivist

Hans Kvarnström, 69 år, präst

Robin Zagrosan, 55 år, filosof

Susanne Karlsson, 61 år, ekonom

Fotnot: De fyra utmaningarna inom Pilgrim's Walk for Future var att under den tid vandringen pågick äta enligt One Planet Plate, undvika att köpa nytt, ej ta bilen för resor kortare än fyra km samt att ej flyga under resten av året.