Öka trycket i klimatfrågan

”Vi har mer att göra efter Köpenhamn än före!”. Repliken fälldes vid en samtalsdag om ekoteologi i biskopsgården i Västerås för ett par veckor sedan. Det är helt sant. Upplevelsen av klimatmötet i Köpenhamn i december är att det slutade i ett veritabelt fiasko. Ett dåligt förberett möte, aningslösa politiker, ett stort inflytande från kinesisk sida och framförallt en bristande förståelse och tillit mellan i-länder och utvecklingsländer bidrog till att det politiska systemet inte förmådde att finna gemensamma ställningstaganden. En viktig orsak till haveriet i Köpenhamn går att hitta just i den rika världens oförmåga att se och hantera de fattigaste ländernas rättmätiga krav i klimatfrågan.
lägger nu ett ännu större ansvar på kyrkor, det civila samhället och enskilda engagerade så att frågan inte sopas under mattan. Vi fortsätter kampen för ett rättvist klimat­avtal, det folkliga trycket i klimat­frågan måste öka.För kyrkan är miljöfrågan inte någon ny fråga. Det bibliska materialet är genomsyrat av solidaritet och skapelseomsorg. Bibeln berättar om projektet att rädda liv – i alla dess betydelser. Det kristna budskapet handlar om relationer; vår relation till Gud, till våra medmänniskor, till oss själva och till hela skapelsen.
Köpenhamnsmötet pågår nu en närmast bisarr debatt om FN:s klimatpanel och dess trovärdighet. Det icke uttalade följdargumentet från klimathotsskeptiker är att ”så länge ingen kan bevisa att västvärlden sliter för hårt på jordens resurser kan vi köra på som vanligt”. Risken är uppenbar att grundfrågan nu marginaliseras och att de som tror på, och arbetar för förändring resignerar. Klimathotet är djupare än en teknisk fråga om CO2-utsläpp. Det handlar om hela den grundläggande frågan; ”har vi organiserat ett materiellt rättvist och ekologiskt hållbart världssamhälle?”.
klimatfrågan en internationell rättvisefråga i hela sin bredd. Vi ser dagligen genom våra systerkyrkor att det som i vår del av världen beskrivs som ett framtida hot, för de allra fattigaste redan är en vardaglig verklighet. Grunden i vår övertygelse är just tron på en i grunden god skapelse och människans ansvar att värna allt liv på den planet vi har att leva på. En rättvis fördelning av jordens tillgångar är ett grundläggande krav. Klimathotet är en konsekvens av en orättfärdig världsordning och av en västvärld som lever över jordens tillgångar.
jordisk disciplin på den akademiska kartan. När nu ekoteologin strömmar in i Sverige är det viktigt att den inte förvandlas till en intellektuell akademisk övning. All god teologi måste bildlikt talat ”ha jord på fingrarna”. En central utmaning för teologin i dag är att, tillsammans med filosofin, formulera och lyfta fram de grundläggande frågorna om människans samhörighet med skapelsen, om ekologiska fotavtryck och om hur vi i grunden vill organisera vårt samhälle. Det är teologin och filosofin som ska ligga i framkant i klimat- och samhällsdebatten.
att teologin snarare jobbar med grundfrågan ”hur ska jag kunna leva rätt” än ”hur ska jag kunna tänka rätt”. Det är sant, god teologi föder praktisk handling.Därför bedrivs nu en fastekampanj med temat ”varje minut dör fyra barn av brist på rent vatten” som en central kampanj för hela Svenska kyrkan. Den är en praktisk konsekvens av vårt engagemang i klimat- och rättvise-frågor. Klimatfrågan är en global rättvisefråga. Låt oss arbeta för att fram till Palmsöndagen ha uppnått kampanjens mål på 40 miljoner kronor som ett inlägg i klimatdebatten. Detta är teologi. Vi ger oss inte.
ett ansvar i den svenska politiska debatten. Svenska valrörelser ägnar sig oftast åt nationella frågor. Det är dags att lyfta blicken! Mitt bidrag till detta är följande tre frågor till våra riksdagskandidater;• Hur vill du under komman­de mandatperiod arbeta för en rättvis ekonomisk världsordning?• Hur vill du använda svensk och europeisk bistånds-, jordbruks- och handelspolitik i det arbetet?• Hur kommer du att agera för att årets klimatmöte i Mexiko inte ska sluta med samma haveri som i Köpenhamn utan i stället nå fram till ett rättvist och bindande avtal?