Debatt
Omsorgsfull handläggning tar tid
Replik. Det finns anledning att överväga en riktad studievägledning för personer med utländsk musikerutbildning.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
REPLIK
Replik till Nicholas E. Schmelter i KT 7 december.
I samband med införandet av Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen 2018 fick Svenska kyrkans utbildningsinstitut, Skui, uppdraget av kyrkostyrelsen att med befintliga resurser och med utgångspunkt i en examensordning med tillhörande valideringsordning (se SvKB 2018:1) utfärda valideringsintyg för kyrkomusiker.
Sedan detta beslut 2018 har SKUI hanterat närmare 500 examens- och valideringsärenden. Därmed har ungefär en fjärdedel av kyrkomusikerkåren ett dokument från Skui som styrker deras behörighet som kyrkomusiker.
De som främst har anledning att ansöka om validering är de som har annan musikerexamen än de som listas i valideringsordningen, samt personer med utländsk examen.
Efter en sådan ansökan görs en prövning av den sökandes utbildning och yrkeserfarenhet. Om den sökande bedöms ha en utbildningsbakgrund som motsvarar innehållet i Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen fattas beslut om att vederbörande ska anses ha examen på A-, B- eller C-nivå och ett valideringsintyg utfärdas. Den som inte är nöjd med ett valideringsbeslut kan överklaga det hos Svenska kyrkans dispens- och överprövningskommitté.
Även om hanteringen av valideringsärenden inte hör till Skui:s huvuduppdrag, utan är ett kompletterande uppdrag, sker den genom omsorgsfull handläggning och tar därför tid. I varje ärende ska samtliga åberopade handlingar behandlas och vägas mot kraven i examensordningen för Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen och intentionerna i förarbetena till densamma. Handläggningen utförs av ett fåtal personer. I huvudsak behandlas ärenden i den ordning de kommer in och tyvärr har flera drabbats av en alltför lång väntan. Vi beklagar detta. Vi ser också att behoven av en skyndsam ärendehantering tilltagit de senaste åren. Exempelvis händer det att kyrkomusiker med utländsk bakgrund snabbt får anställning i en församling och det kan dröja innan det blir aktuellt att pröva den formella behörigheten, vilket kan krävas när personen sedan vill byta tjänst.
Mot den bakgrunden gör vi därför bedömningen att såväl resurssättning som administrativa system behöver ses över. Likaså finns anledning att överväga en riktad studievägledning för personer med utländsk musikerutbildning.
Det finns glädjande många exempel på hur svenskt musikliv – i och utanför kyrka – berikats när personer från andra länder valt att bosätta sig och verka i Sverige. Skui vill inom sitt uppdrag bidra till att stärka den utvecklingen.
Kenneth Nordgren,
rektor, Svenska kyrkans utbildningsinstitut