När det gäller kyrkan och kyrkovalet är det viktigt för väljarna att också få reda på hur mycket stöd de som kandiderar som förtroendevalda i Svenska kyrkan för ett politiskt parti får av sina partier, skriver debattörerna.
Valrörelsen bygger på fundamentalt olika förutsättningar för de olika nomineringsgrupperna, vilket kan vara viktigt för väljarna att väga in i sina val av ledamöter för den kommande mandatperioden.
Nu har valrörelsen börjat inför kyrkovalet 2025. Olika nomineringsgrupper försöker informera och övertyga väljare att rösta på dem.
Faktum är att valrörelsen i grunden bygger på fundamentalt olika förutsättningar för de olika nomineringsgrupperna, vilket kan vara viktigt för väljarna att väga in i sina val av ledamöter för den kommande mandatperioden.
Tre av nomineringsgrupperna - Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna - är politiska partier och förfogar således över de politiska partiernas resurser i valrörelsen. Det gäller ekonomiska medel, personal, organisation och utrustning för att formulera och föra fram valmaterial för att nämna några exempel. Övriga nomineringsgrupper arbetar med helt andra förutsättningar. Inga sådana resurser, vare sig ekonomiskt, materiellt, personellt eller organisatoriskt kan påräknas vid den nomineringsgrupp som vi representerar.
Regelverket tillåter att det går till på det här sättet. Systemet är utformat som det är och de här tre politiska partierna har valt att inte lämna Svenska kyrkan som övriga riksdagspartier. Väljarna behöver kunna väga in i sina bedömningar att det förhåller sig på det här sättet och i grunden om de vill ha det så här i fortsättningen.
I den politiska värld som C, S och SD rör sig är de normalt mycket angelägna att alla partier öppet och ärligt ska redovisa hur mycket stöd de får utifrån för sin verksamhet och sina valrörelser.
När det gäller kyrkan och kyrkovalet är det viktigt för väljarna att också få reda på hur mycket stöd de som kandiderar som förtroendevalda i Svenska kyrkan för ett politiskt parti får av sina partier. Det behöver inte vara några fullständiga detaljredovisningar, utan en penningsumma och en beskrivning av hur mycket övriga resurser som de politiska partierna avdelar till kyrkovalet. Öppet, ärligt och transparent, som det ska vara i Svenska kyrkan.
Det ska bli intressant att se vilka av partierna som ser möjligheten att redovisa de här uppgifterna för väljarna innan valdagen 21 september . De som händelsevis väljer att inte redovisa, kommer att bli ihågkomna när de kräver öppna redovisningar av ekonomiskt och annat stöd i den politiska världen, till att börja med under de allmänna valen 2026.
Agneta Hedlundh
Anders Brännström
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.