Skydda religiösa minoriteter!

Under den koptiska julen sköts fem kristna ihjäl och tio skadades utanför sin kyrka i södra Egypten efter att ha firat midnatts­mässan. Efter övergreppet och massdödandet i Egypten upplever den koptiska kristna minoriteten sig som utsatta och trängda. Något vi i Sverige och inom EU måste engagera oss i. I Egypten krävs tillstånd på regeringsnivå för att få bygga en kyrka. Inom 500 meters avstånd från en moské är nya kyrkor inte tillåtna. Många vittnar om att kristna kopter behandlas som andra klassens medborgare.
av Iraks forne diktator Saddam Hussein 2003 har mer än hälften av Iraks kristna flytt landet till följd av terrorattentat och andra förföljelser riktade mot dem för just deras tros skull. Tiotusentals kristna har sökt sig till vårt land. Från det officiellt sekulära Turkiet har mycket stora kristna minoritetsgrupper flytt, inte minst till Sverige sedan 1970-talet.
och övriga västvärlden har en omfattande debatt ägt rum efter en folkomröstning i Schweiz om minaretsförbud. Beslutet i Schweiz måste ses som illavarslande och ett uttryck för misstro mot en hel religions trosutövare. Folkomröstningen handlade de facto inte om att förbjuda vare sig befintliga moskéer, byggandet av nya eller att få samlas till muslimska bönestunder. Utifrån ett människorättsperspektiv beklagar vi ändå folkomröstningen i sig, liksom dess utfall. Oberoende av andlig tillhörighet måste den ses som en vilja att inskränka religionsfriheten. Vad som påtagligt påverkar stadsbild och miljö blir lätt kontroversiellt. Många exempel finns, även i Sverige, på lokala konflikter och ifrågasättande: McDonalds höga skyltar, höjden på hyres- och kontorshus, sky-skrapor eller lokalisering av religiösa byggnader.
och andra frihetliga demokratier handläggs normalt frågor om byggnadstillstånd lokalt av den kommunala byggnadsnämnden. Det känns därför främmande att frågan om ett lokalt byggnadstillstånd för en specifik byggnad – ett muslimskt bönetorn – omvandlas till en nationell angelägenhet. Dess­utom med ett generellt bygglovsförbud.
aktualiserar situationen för olika religioner i såväl Europa som i muslimskt dominerade länder. En seriös oro i Schweiz inför vad som bryter mot universella mänskliga värden har troligen påverkat folkomröstningen: kvinnor och mäns olikhet inför lagen, tvångs­äktenskap, islamiska sharialagar, månggifte, begränsad religionsfrihet för kristna minoriteter i muslimska länder, hot och bestraffning vid religionsbyte. Lösningen kan inte vara att tränga tillbaka en religiös minoritetsgrupp, utan ömsesidigt förbättra minoritetsskyddet – kristna i den muslimskt dominerade världen och muslimer i ett Europa med kristendomen som största trossamfund. Ett förtryck kan dock aldrig rättfärdiga ett annat förtryck.
i Egypten under julen och ett orättmätigt generellt minaretsförbud i Schweiz måste leda fram till att goda motkrafter samverkar och agerar – för att Europa och muslimskt dominerade länder bättre än idag ömsesidigt står upp för religionsfriheten. Varje lands religiösa minoriteter måste ges bättre stöd i att kunna känna trygghet och fullvärdiga medborgerliga rättigheter. Vi måste alla – regering, riksdag, kyrkor och samfund samt ideella organisationer – hjälpas åt att vara förkämpar för allas rätt att få fira gudstjänst och be samt kunna byta, eller överge, en tro och andlig hemvist. Universell religionsfrihet och religiös dialog borde betonas mer i internationella politiska fora – av Sverige och EU. Mer kan göras.



Stefan AttefallKristdemokraternas gruppledare i riksdagen, ordförande finansutskottet