Spetskompetens - för vem?

Lars Widich

Präster som inte doktorerar är inte dumma i huvudet.

I senaste numret av Kyrkans Tidning tar Jonas Lindberg upp frågan om ”spetskompetens” inom kyrkans yrkesskråer, framför allt i prästyrket. För vem?

De präster som jag har jobbat med i mitt yrke som organist  har i de flesta fall inte disputerat. De har varit mycket bra teologer, själavårdare och arbetsledare/kyrkoherdar  medan De präster som har doktorsgrad  visat sig mest intresserade av intellektuella frågor och inte särskilt församlingscentrerade. Kanske har de väntat på en högre tjänsteställning?

Vad hjälper det om disputationen handlar till exempel om missionen i Afrika om kyrkoherden ändå är en usel chef?  Visserligen ger doktorandutbildningen verktyg att angripa specifika spörsmål med mera, men doktorsgrad bör inte betonas, inte ens vad gäller domprost- eller biskopstillsättninger. Erfarenhet bör väga tungt.

Vad gäller min egen yrkeskår, organist, finns också spetsutbildning, diplomnivå och/ eller masternivå. Många organister som genomgår sådan utbildning verkar inte förstå att församlingen, körsången och psalmsången är det viktigaste. De tenderar att ägna sig mest åt konsertspel medan psalmspelet fallerar vad gäller tempo, tonarter, registrering och textens betydelse.

En utbildning i (musik-)pedagogik tror jag vore bra för alla kategorier. Präster har också en obligatorisk kyrkoherdeutbildning innan de kan komma ifråga som chef.

Präster som inte doktorerar är inte dumma i huvudet ska Du veta! Har det inte gått inflation i doktorerandet som ter sig så frekvent?

Lars Widich

Svar direkt:

Tack för din respons, Lars!

Jag tror att vi är helt överens om att en doktorshatt inte automatiskt gör en bra präst. I en del sammanhang väger kanske rent av social kompetens tyngst av allt. Men i min ledare handlar det om kyrkans ledning, där uppgifterna delvis är av annat slag.

Jag menar att kyrkan behöver få de bästa ledarna, med både bred och djup kompetens. Inte bara den akademiska – men inte utan den heller.

En doktorsexamen handlar inte bara om att vara expert på ett enskilt ämne, utan om vägen dit genom att bredda och fördjupa sina kunskaper och inte minst i att öva sin förmåga till struktur och analytiskt tänkande. Det är förmågor som kommer till användning i de komplexa frågor som inte minst biskopar ställs inför i läroämbetet, men också i samhällsdebatten.

Jonas Lindberg

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
PJM
Tyvärr vittnar vare sig biskopsbreven eller ”samhällsdebatten” om att biskoparna överlag knappast förstår teologiska frågor bättre än odisputerade församlingspräster.