Unika miljöer hotas när kyrkan säljer mark

Kristian Svensson, fullmäktigledamot i Vellinge-Månstorps församling

Svenska kyrkan har klart definierade hållbarhetsmål. Trots detta tillåter Lunds stift bebyggelse på vår jordbruksmark.

De allra flesta är överens om att Sverige bör stärka sin självförsörjningsgrad av livsmedel. Siffrorna varierar kraftigt för olika produkter, men exempelvis kött, mejeriprodukter och grönsaker importeras i stor skala.

Det finns många aspekter på detta. Det är inte vanligt att resonera i termer av krig och blockader, vi räknar med att alltid kunna köpa in livsmedel från utlandet. Men året 2020 visar att det oväntade kan hända. Hur rustat är Sverige för en livsmedelskris?

Matens produktion och kvalitet handlar vidare om miljö och djurvälfärd. Importen innebär som regel längre transporter och större miljöpåverkan, vi riskerar att få hit oetiskt slaktat kött. Djurvälfärden är sämre utomlands och vi har rent generellt sämre insyn i kvalitet och kontroll. Detta medan svensk livsmedelsproduktion skapar arbetstillfällen, bidrar till biologisk mångfald och till att bevara den svenska kulturbygden.

I min hemkommun Vellinge ser vi tyvärr en mycket sorglig utveckling på detta område. Mark köps upp och bebyggs, vilket förfular landskapet, förstör förstklassig jordbruksmark och jämnar ovärderliga kulturella världen med marken.

En högaktuell fråga är exploatering av området kring Hököpinge sockerbruk, där ytterligare ett stycke historisk mark ska asfalteras. Och här är det alltså just kyrkan som för kortsiktig ekonomisk vinning tillhandahåller marken till detta sorgliga projekt. Därmed håller en unik bymiljö på att gå i graven.

Enligt miljöbalken. 3 kap. 4 § får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I det här fallet är jordbruksmarken av högsta klass och definitivt att ses som ett riksintresse. Är villor och kedjehus ett väsentligt samhällsintresse?

På ett övergripande plan kan alla politiska krafter trycka på för att lagens intentioner tolkas så som det är tänkt, alternativt arbeta för att formulera lagen tydligare. Men om ingen annan gör det så kan i det här fallet Kyrkan ta sitt ansvar, vilket man definitivt har råd att göra. 

Svenska kyrkan har klart definierade hållbarhetsmål, vill dela rättvist med kommande generationer och förordar en hållbar samhällsutveckling. Svenska kyrkan har en värdegrund med ett tydligt ställningstagande för en hållbar värld. Trots detta tillåter Lunds stifts prästlönetillgångar bebyggelse på vår jordbruksmark och förstörelse av en unik miljö. Hur är detta möjligt?

Slutligen måste vi ta ett gemensamt ansvar och prioritera närodlade produkter vid upphandlingar. Uppstår konflikter med andra certifieringar bör just närodlat (allra helst ”här-odlat”) gå före. Även Kyrkan och dess medlemmar kan göra dessa prioriteringar vid inköp.                                   

Kristian Svensson,
fullmäktigledamot i Vellinge-Månstorps församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.