Vad vill politiken i kyrkan?

Att ”politiken” styrde Svenska kyrkan fram till år 2000 är logiskt då kyrkan ingick i det offentliga, underställd Riksdagen. Att styret kan fortsätter på ett liknande sätt som då, år efter år, är en tragedi i kyrkoklimatet, när kyrkan idag ingår som en del av civilsamhället och bättre behöver omfamna alla.

Hur kan det komma sig att sekulära politiska partier (S, C och SD) ständigt blir framröstade av kyrkans medlemmar? Det samma gäller de närstående som Vänstern i Svenska kyrkan med flera. Vad har dessa att erbjuda som så djupt attraherar? Kanske är det 70 år av marxistisk ideologi som vuxit sig så stark att den utslätat den kristna kyrkans budskap om evangeliet om Jesus Kristus. Vad har medlemmarna fått i stället? Bristerna av marxistisk ideologi syns tydligt och lär oss att de aldrig kan ersätta mänskliga existentiella behov, vilket kyrkan lärt ut genom århundraden.

Ska vi få ordning på kyrkan måste alla medlemmar känna sig välkomna och bli väl omfamnade i gemenskapen utan ”politiska förtecken”. Den politiska påverkan kommer in genom Svenska kyrkans hösta beslutande organ: Kyrkomötet. Här är ärendena av sådan art att partierna kan omforma kyrkans budskap till sina ideologier. Märkligt att det är så många politiska partier som är med och vill påverka detta. Vad händer om exempelvis Visk får över 50 procent av rösterna. Vad blir kvar av det kristna budskapet? Det kan alla lätt räkna ut, för det de vill som marxister, som ateister, är att ändra kyrkan budskap, så det passar rikspolitiken. DDR-kyrkan har vi inte glömt!

I september är det kyrkoval igen och då kan vi påverka maktstrukturen inför nästa mandatperiod, en god chans att ändra styrkeförhållandet till att de politiskt obundna trumfar över de politiska.

Vid valet 2021 var 4,9 miljoner medlemmar röstberättigade och 0,9 miljoner giltiga röster lämnades = 18,4 procent. En potential på 4,0 miljoner röster finns att påverka för att medverka till att återskapa Svenska kyrkan till en kyrka som kan omfamnas av den världsvida kyrkogemenskapen. Den ideologiska politiska kyrkan har torpederat ett sådant samarbete.

Svenska kyrkan av idag är en ren nationalistisk kyrka. Politiskt obundna i Svenska, Posk, vill verka för en ny kyrkostruktur som stärker medlemmarnas roll i kyrkan. Vi från Posk uppmanar alla att gå och rösta i kyrkovalet den 21 september, för att bryta upp den politiska maktstrukturen. Lämpligt är att kyrkan i stället förhåller sig i symbios till politiken. Kyrkan måste bli fri. De obundna nomineringsgrupperna är beredda att axla ett större ansvar.

Leif Larsson
Ordförande i Posk Folkungabygden