Våga bygga upp diakonala center för socialt utsatta

Tvåbarnsmamman Lotta har utvecklat en talang. Hon sover med ett öga halvöppet. Det är användbart, då hon varje natt riskerar att bli våldtagen. Resan från villaidyllen till trapphuset tog fem månader. En uppsägning, en skilsmässa och ont om vänner var det som krävdes. I flera år har hon levt i förvirring och missbruk, med sporadisk kontakt med barnen. Hon är en av Sveriges 17 800 invånare som lever i hemlöshet, varav 4 000 sover ute eller bor tillfälligt på härbärgen, kvinnojourer eller campingplatser. En tredjedel är kvinnor och 30 procent har barn under 18 år. Detta berör 86 procent av landets kommuner.
sker i nya grupper; kvinnor, personer med utländsk bakgrund, och unga vuxna. Hemlöshet är kanske vårt tydligaste bevis på att världens mest välutvecklade välfärdssystem har allvarliga brister när det gäller att nå de mest utsatta. Men denna ”topp på isberget” döljer en annan nöd som är välkänd för alla som arbetar diakonalt. I Sverige lever en miljon i risk för fattigdom. Det är barnfamiljer, äldre ensamlevande kvinnor med små pensioner, unga vuxna som varken arbetar, studerar eller har egen bostad och som i dag tar emot 40 procent av alla socialbidrag.
som skilsmässa, arbetslöshet, sjukdom, ett övergrepp en stor risk att övergå i utsatthet och utanförskap. Människor reagerar olika på kriser. Det som avgör om en kris leder till utsatthet och utanförskap är brist på materiella resurser, brist på bärande relationer och bristande tillgång till de egna inneboende resurserna, vilket kallas inkapslad kapacitet.De offentliga institutionerna har det juridiskt reglerade ansvaret för invånarna i Sverige. För de riktigt kraftfulla åtgärderna, de som handlar om dygnet runt-insatser, om missbruksvård, behöver vi offentliga medel och det offentliga ska ta sitt ansvar.Vilken roll ska ideell sektor och kyrkan spela i detta? Ska vi vara utmanare som visar på bristerna i systemet? Ska vi vara utposten för akut hjälp? Ska vi vara samverkanspartnern som driver profil- och utvecklingsverksamheter med offentlig finansiering?Jag tror att vi ska vara allt det. Vi bidrar med värdegrundade perspektiv som är unika. Vi når människor som det offentliga inte når och vi kanaliserar medmänsklighet och engagemang från människa till människa via volontärinsatser. Kyrkor och stadsmissioner har möjligheter att erbjuda som det offentliga inte kan, nämligen uthålliga relationer och att frigöra individens inneboende kapacitet.
handlar om att kanalisera resurser från dem som har till dem som inte har, utgår kristen diakoni från ett vi. ”Vi i församlingen bedriver socialt hjälparbete för oss som har det svårt”. Vi inkluderar. Detta skapar förutsättningar att förhindra att kriser utvecklas till utsatthet. I detta perspektiv är det främsta diakonala verktyget kyrkan kan erbjuda församlingsgemenskapen. Diakonen slutar då vara utförare av diakonin och blir den som inspirerar, vägleder och professionaliserar arbetet, som sedan aktiva församlingsbor (förtroendevalda, ledare, kyrkobesökare) utför genom att ställa sig själva till förfogande i mötet.
måste allas utsatthet och svårigheter få vara synlig. I Stockholms Stadsmission säger vi att alla är både hjälpare och mottagare. Alla har något väsentligt att bidra med, också den som lever i utsatthet. I en församling kan alla inbjudas att delta i församlingsarbetet. Denna kyrkans diakonala pedagogik ökar individens förmåga att forma och ta ansvar för sitt liv. Den inneboende kapaciteten frigörs!Socialt arbete inom kyrkor och ideell sektor har särskilda möjligheter att lyckas eftersom vi inte representerar någon myndighet. Utgångspunkten är ett vi och en vilja att hjälpa utan makt i ömsesidig respekt.
medvetandegöra sig om sin särskilda utgångspunkt och roll i arbetet med social utsatthet i Sverige i dag. Samtidigt saknar enskilda församlingar resurser att hjälpa de mest utsatta. Våga kraftsamla i särskilda diakonala center. Där kan kompetens byggas upp och utvecklas över tid, gärna i samarbete med Sveriges stadsmissioner. Låt kyrkans julgåva till Sveriges fattiga, utsatta, vara en ny teologi för fattigdom och rikedom i svensk kontext, som håller i den socialpolitiska debatten!