Vägen är att återupprätta mänskligheten

Gunilla Hallonsten, Albin Tanke Malmö pastorat

Malmö i april.

Foto: TT

När vi öppnar mötesplatser som syftar till att uttrycka solidaritet och livsbejakande tros- och livsåskådningar stärks vi alla.

Malmö och andra städer i landet har drabbats av upplopp. Viljan att polarisera har fått nytt bränsle och de demokratiska systemen utnyttjas för att samtidigt försöka urholkas. Detta leder till en avhumanisering där politiker kan uttrycka att ”skjuta skarpt” är vägen ur problematiken.

Vi måste å det kraftfullaste ta avstånd från våldet. Det innebär samtidigt att vi behöver uttrycka vilken väg vi istället väljer. Vägen är att på olika sätt försöka återupprätta den mänsklighet som så tydligt visar sig vara brusten. Det brutna samhällskontraktet behöver återtas och vägen handlar om värdighet, människovärde, rätt att vara individer som kan växa och utvecklas, om framtidstro, ansvarighet och hopp. Kort sagt: kärlekens väg.

Människor som upplever sig osedda, utanför och perifera behöver inte frysas ännu längre ut i periferin. Ett av polariseringens dilemman handlar just om dikotomierna centrum och periferi. Till centrum hör betydelse, makt, inflytande och tolkningsföreträde. I periferin finns det obetydliga, värdelösa och bortglömda. När människor trycks ut i periferin till en underdog-position upphör samhällskontraktet att gälla. Där blir människor misstänkliggjorda och avhumaniserade, vilket leder till att det går att skada andra utan att det betyder något för förövaren som ju ändå inte förstår sig i sin mänsklighet.

Alltså behövs humanism! Periferin måste bli till ett centrum i sin förståelse av sig självt. Det behövs stöd, vägledning, tillit som ger helande. Det som skedde i Malmö och tonläget efteråt leder till en våg av hat mot oskyldiga muslimer i Malmö, mot de som var långt ifrån upploppen, mot dem som ber om och vill fred. Låt dessa röster höras och låt rösterna från periferin bli mänskliga röster. Svenska kyrkan vill bidra med öppna mötesplatser för social sammanhållning mellan olika grupper, med reflektion kring existentiella frågeställningar och etiska ställningstagande. Vi vill utveckla det diakonala arbetet och samverkan mellan olika organisationer än mer. Kyrkan ska sträva efter att ord och handling blir ett i samhällslivet.

Yttrandefrihet, religionsfrihet och medmänsklighet är avgörande i samhällsgrunden. Utan dessa öppnas avgrunden. Men yttrandefriheten får inte missbrukas till en dödsallvarlig ”luften är fri”-lek där intentionerna handlar om uppvigling, hat och att dra isär mänskligheten. Yttrande- och religionsfrihet betyder inte kränkningsfrihet.

Var är rimligheten i att använda sig av den yttersta formen av provokation och hatpropaganda för att bli sedd med sin idé? Vi ställer oss bakom Malmö stad som har anmält demonstranten för att bland annat få ett klargörande för gränserna mellan yttrandefrihet och hatbrott.

Demonstrationerna och upploppen ägde rum mitt under den tid då de tre abrahamitiska trostraditionerna firar sina högtider: pesach, påsk och ramadan. Dessa högtider symboliserar det mest genomgripande i mänskligheten och är tillfällen att fördjupa och reflektera människosyn, människovärde och hopp. För många människor är religionen inte en åsikt – den handlar om livet, meningen, det som hålls för heligt, om dem vi djupast sett är. Självklart försvarar det aldrig våld och hat även om vårt djupaste skymfas.

Kanske kan insikten om betydelsen av religion bidra till en förståelse kring vad som sker och ge fördjupade tankar och handlingsmöjligheter kring vad vi tillsammans behöver göra på vår väg att återupprätta mänskligheten?

Att bli till som människa är inte enkelt när tolkningsramen handlar om obetydlighet och att vara bortglömd. Mellanmänsklighet och människovärdet läggs åt sidan när hatet och våldet tar överhanden. Att bevara vår mänsklighet måste därför börja med att se, bekräfta och göra varandra till människor med språk för tro, hopp och liv. Och det handlar i synnerhet om barnen som lever i denna förödande periferi och som skyndsamt behöver få möjligheter att växa upp i trygghet.

Låt oss bryta de onda cirklarna av hat som skapar våld, och våld som skapar hat. Låt oss öppna för ett gemensamt fördömande av våldet som samtidigt ger en kreativitet i att skapa hoppfulla sammanhang. När vi öppnar mötesplatser som syftar till att uttrycka solidaritet och livsbejakande tros- och livsåskådningar stärks vi alla. Genom att förstärka de goda nätverk som finns önskar vi att människor från olika traditioner och kulturer kan leva i fred, förståelse och glädje mitt i Malmö där hela staden ska vara ett centrum för en återupprättad mänsklighet.

Gunilla Hallonsten, kyrkoherde
Albin Tanke, biträdande kyrkoherde
Malmö pastorat

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.