Varför inga namn på dem vi ber för?

Per-Rune Svenson komminister

Foto: Mikael M Johansson

Debatt | 2

Olika besked i samma fråga. Nu måste någon skriva ett svar.

Under mycket lång tid har i söndagens huvudgudstjänster namnen lästs upp på nydöpta, nyvigda etc. Antingen som kungörelse från predikstolen eller inom ramen för kyrkans förbön. Oavsett placering, alltid med bön för de nämnda personerna. 

Sedan personuppgiftslagen GDPR infördes har olika hantering införts i pastoraten för nämnda fråga. Vissa fortsätter precis som förut medan andra har slutat att läsa upp namnen med hänvisning till GDPR, istället med allmän bön för till exempel nydöpta utan att nämna namnen. 

Jag har ställt frågan vad som är juridiskt rätt till jurister hos ett par olika stift, och fått skiftande svar(!). Det är mycket märkligt att det inte finns ett enda samlat svar och riktlinje för hela Svenska kyrkan i en så specifik enskild fråga.

Detta medför att medan den ena kyrkoherden säger att det är rätt att läsa upp namnen i högmässan, så säger den andre att det gör vi inte alls eftersom GDPR inte tillåter det. Så här kan vi inte ha det! Det är oerhört viktigt och centralt med bönen i vårt kyrkoliv, till exempel att vi ber för de döpta, vigda, konfirmerade, med nämnande av namn.

Vad gäller tacksägelse för avlidna så faller inte dessa namns uppläsning på samma sätt under GDPR, där är direktivet tydligare. Men vad ger vår kyrka för signaler om vi bara läser namnen på de döda men inte på de levande nydöpta, nyvigda, nykonfirmerade?

Nu är det hög tid att äntligen få ett entydigt och vettigt svar på nämnda fråga. I denna tidning måste företrädare för kyrkans nationella nivå skriva ett svar, biskop eller jurist eller annan lämplig person, bara vi får ett slutligt avgörande i frågan. Det avgivna svaret måste också skickas till samtliga präster, samtliga pastorat och samtliga stift.

Min personliga uppfattning är att det är fullständigt självklart att läsa upp namnen på till exempel nydöpta och bedja för dem. Så som kyrkan gjort i generation efter generation.  Men vad säger juridiken? Vad är juridiskt korrekt utifrån GDPR att göra i högmässan i denna fråga?



Per-Rune Svenson 
Komminister 
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Dop Vigsel Gudstjänst Förbön

Prenumerera på Nyhetsbrev

2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Lösning
Såvitt jag förstår det hela finns inte stöd i GDPR att läsa upp namnen i gudstjänsten utan samtycke. Ta upp frågan om detta samtycke i dopsamtal, vigselsamtal och under konfirmandläsningen och fråga om det är okej för dem, därefter är det fritt fram. De det gäller ska förstås också ha fått information om vad detta innebär, hur det hanteras m.m. -> i praktiken enklast via en infosida på hemsidan.
Per-Rune Svenson
Just detta problem lyfter jag fram: De senaste åren har det varit för många "så vitt jag förstår". När t o m jurister svarar olika på frågan så visar detta att nu behövs ett från grunden heltäckande svar. Om det krävs att fråga alla berörda om tillstånd inför högmässans namnlästa förbön så blir det en mycket krånglig administration i storpastorat där prästerna åker runt och det sällan är kontinuitet och det dessutom sällan är gudstjänst i varje kyrka varje söndag. Men frågan gäller: Vad är juridiskt korrekt utifrån gdpr att göra i högmässan? "Så vitt jag förstår" räcker inte. Det behövs uttalande med bergsäkert svar som är juridiskt vattentätt.