Vi behöver fördjupande samtal om värderingar

Jonas Lindberg, gästledarskribent
Vi behöver ett fördjupande samtal om detta för att inte hamna i den form av banal nationalism som just nu blir alltmer tydlig, skriver Jonas Lindberg. Foto: Erik Mårtensson / TT

REPLIK. Kan vi tala om svenska värderingar över huvud taget? Nej, inte som något statiskt.

Tack för din respons på min ledare, Helena, såväl här som på Twitter. Du efterfrågar en större tydlighet i min text, men om det innebär att jag och andra ska placeras i diken på ömse sidor i debatten tror jag inte på det som en konstruktiv väg framåt.

Kan vi tala om svenska värderingar över huvud taget? Nej, inte som något statiskt. Däremot kan vi tala om vilka värderingar som historiskt har präglat svensk lagstiftning, undervisning och politik, det vill säga vad som har format vår gemensamma identitet. Det syns också tydligt i värderingsundersökningar som World Values Survey. Att förneka det är att spela exkluderande nationalistiska krafter i händerna.

Det jag gör i min ledare är därför att försöka använda den diskussionen till att ifrågasätta den snäva definition av dessa värderingar som ibland används i det politiska samtalet.

Statsvetaren Christine Inge-britsen har till exempel kallat de skandinaviska länderna internationella normentreprenörer. Tillsammans med våra grannländer har vi under många decennier arbetat för jämlikhet, tolerans och fred. Det kan i högsta grad också kallas svenska värderingar och det vill jag påminna alla som vill försnäva den uppfattningen om.

Vi behöver ett fördjupande samtal om detta för att inte hamna i den form av banal nationalism som just nu blir alltmer tydlig. Jag tror att du och jag i grund och botten är eniga om detta, men att vi uttrycker det på olika sätt.

Jonas Lindberg

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Senaste artiklar