Debatt

Vi ställer oss frågande till biskoparnas tystnad

Kyrkomötets beslut om att bifalla motion 2025:113, vilken gör gällande att öppenhet och beredskap mot att viga samkönade par fordras vid tillsättning av prästtjänst, åsamkar nu ytterligare svårigheter för oss prästkandidater med traditionellt lagd äktenskapssyn att komma ut i tjänst.

Prästvigning i Storkyrkan i Stockholm
Bild från prästvigning i Storkyrkan i Stockholm
Publicerad

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Här ställer vi oss i all ödmjukhet och välvilja frågande till kyrkans biskopar, i egenskap av ämbetsbärare. Ett flertal av er har antagit oss prästkandidater med traditionell äktenskapssyn. Då tillhör det väl sakens natur att Ni också företräder oss och ombesörjer att vi kommer ut i tjänst? 

Vi upplever istället att biskoparna försummar situationens allvar med sin tystnad. Det är under sådana omständigheter som er röst särskilt behövs. Inte endast för prästkandidater men även för det församlingsliv som söker en herde som går i linje med traditionell klassisk kristendom. Det faktum att prästkandidater antagits med traditionell äktenskapssyn vittnar om att det är en likvärdig hållning som ska förespråkas i offentliga avgörande sammanhang

Det ligger också i biskopsämbetets uppdrag att tillgodose att Svenska kyrkans ordning i dess nuvarande form upprätthålls eftersom ämbetet innefattar ett tillsynsansvar i församlingarna. Vi saknade tydlighet och principfasthet från biskoparna när motionen diskuterades. I kyrkomötets beslut enligt Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:6, finns onekligen en dubbel äktenskapssyn som bygger på frivillighet:

Det råder enighet inom kyrkostyrelsen i frågan om att ingen präst mot sin personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön. Detta följer av att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst.(KsSkr 2009:6, s.32)

Den enskilde prästen har således inget krav på sig att gå emot sitt samvete i frågan om vigslar av samkönade par. Det gör även ÄktB. kap 4 §3 (2009:253) gällande, vilken bygger på frivillighet, se Prop. 2008/09:80 s.22.

I motionens motivering, samt under motionens föredragning, tycktes det även finnas en uppfattning om att de två synerna på äktenskapet som ryms inom Svenska kyrkans ordning inte skulle vara gällande. Motionären menar att “kyrkans vigselordning tillämpas enhetligt”, men begår då misstaget att likställa ordning med syn när skrivelsen från 2009 i själva verket uppger att två syner ryms inom samma ordning. Själva syftet med att härbärgera två syner på äktenskapet är inte att prästers äktenskapssyn nödvändigtvis måste vara förenliga eller överensstämmande. Det väsentliga består i att Svenska kyrkan ska företräda en ordning som går i linje med prästens vilja och samvete.

Istället föreslår vi en annan utformning av motionen som författaren lade fram. Om vi ska förstå motionären rätt, så torde förslagen till beslut istället vara:

1) riva upp kyrkomötets beslut från 2009 enligt Kyrkostyrelsens skrivelse

2) Uppdra åt kyrkostyrelsen att ta fram riktlinjer som omöjliggör för personer med traditionell äktenskapssyn att kunna bli präster och tjänstgöra i församling.

Sammanfattningsvis måste beslutet att bifalla motion 2025:113 anses vara en direkt förskjutning från det beslut som gäller sedan 2009. Nils Gårder (Posk) beskrev förskjutningen under föredragningen mycket lämpligt som ”ohederlig”.

I övrigt tycks motionen även antyda att präster som endast viger enligt en traditionell äktenskapssyn skulle vara diskriminerande, emot likabehandling eller få församlingsmedlemmar att känna sig ovälkomna. Författaren av motionen får det att låta som att somliga präster använder sin fria vilja till att diskriminera. Därtill är brukandet av orden diskriminering och ojämlikhet i detta sammanhang ett nedvärderande av ordens egentliga betydelse och användning. Större oförståelse för lekmän och präster med traditionell äktenskapssyn är beklämmande. Författaren till motionen avsäger sig rätten till att vara förkämpe för inkludering och tolerans om den vidhåller att endera äktenskapssynen skulle befrämja eller tillägna sig dessa adjektiv.

Som ovan anfört ställer vi oss mycket frågande till motion och beslut, inte minst till biskoparnas tystnad. Vi som har en kallelse och fått den bekräftad av Svenska kyrkan önskar att känna oss välkomna och omhändertagna av biskop och stift. Ett ypperligt tillfälle att göra denna goda vilja känd från biskoparna hade varit under nämnda föredrag.

Philip Ljungqvist, prästkandidat

Viktor Almfjärd, prästaspirant

Ingrid Wetterstrand, prästkandidat

Viktor Overby Cederdahl, prästkandidat

Samuel Bergström, prästkandidat

Viktor Edvardsson, prästkandidat

Martin C E Kullberg, prästkandidat