Så blir din gudstjänst bättre

Visst får präster feedback ibland. Gudstjänstbesökare tackar kanske för en bra predikan. Eller kommenterar något som blev fel. Men sällan ges kritiken med någon struktur. Ungefär så funderade Jonas Lindberg, komminister och doktorand. Han ville att kollegerna i domkyrkoförsamlingen skulle handleda varandra i en gudstjänst. De skulle tillsammans jobba med pastorala frågor kring den individuella prästens roll.
– Under prästutbildningen fick vi respons, professionella synpunkter som hjälpte oss att utvecklas. Under mina år i tjänst har jag saknat detta.

När Jonas Lindberg började doktorera kom han i kontakt med en pedagogisk modell för handledning. Kanske skulle det kunna vara något för oss i prästkollegiet i Uppsala, tänkte han.
Sagt och gjort. Kollegerna sa ja. Om än något försiktigt. Och chefen, domprost Annica Anderbrant, var positiv. Hon såg det som ett bra sätt att tala tro och teologi.
Jonas Lindberg snickrade ihop en manual för handledningen. Han skissade frågor till samtal både före och efter gudstjänsten. Så parade han ihop kollegerna två och två.

Upplägget var följande. Prästerna skulle delta i en gudstjänst som en annan kollega höll i. Före firandet skulle de samtala om förberedelserna och vad som kännetecknar en bra gudstjänst.
Efteråt skulle den besökande kollegan berätta vad han eller hon hade för intryck av gudstjänsten i sin helhet och av predikan. Fanns det något som inte fungerade så togs det upp i samtalet.
Projektet föll väl ut. Nu har de tolv prästerna rosat och risat varandra och dessutom utvärderat modellen handledning. Gensvaret övervägande positivt. Och nu hoppas man få fortsätta. Men denna gång tänker man handleda varandra vid ett dop, en vigsel eller en begravning.