Efter KT:s artikelserie – Migrationsverket granskar fall med flyktingar

– Vi måste titta närmare på hur vanligt detta är. Mottagningen är Italiens ansvar – men det blir också vårt ansvar eftersom vi överför dem, säger han.
Munir från Afghanistan, som själv säger sig vara 18 år, blev i oktober skickad tillbaka till Italien enligt Dublinförordningen. Själv sa han att han skulle bli hemlös i Italien och bo på gatan, eftersom det italienska mottagningssystemet är överlastat. Fredrik Beijer konstaterade då att inga rapporter gav stöd för påståendet, och att Migrationsverket utgick ifrån att de asylsökande som överfördes till Italien fick mat och tak över huvudet.

När Kyrkans Tidning sökte upp Munir i den syditalienska staden Brindisi i december bodde han på gatan sedan nästan två månader och fick mat genom kyrkans soppkök. Munir fick vänta i nära två månader innan han fick intervju och bistånd genom det italienska mottagningssystemet. Innan dess måste han, utan att få lov att arbeta, klara sig själv.
Ett par år gamla uppgifter från den tyska flyktingorganisationen Pro Asyl säger att 88 procent av Dublinfallen som skickas till Italien under en period upp till sex månader inte får del av bistånd, och alltså ofta hänvisas till gatan.
– Du har själv varit där och sett detta. Är detta ett generellt problem så är det någonting som vi måste titta närmare på, säger Fredrik Beijer.

Vad innebär ”titta närmare på”?
– Det kan vara allt ifrån ett besök själv på plats eller att man ber ambassaden ta reda på det. Vi kan inte fatta beslut på grundval av tidningsartiklar, men en tidningsartikel kan absolut vara skäl för att se närmare på saken.