Allt fler har en otrygg ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt ger arbetet mening och människovärde. Om detta handlade flera seminarier under Bokmässan.
Arbete är nödvändigt, men inte bara som försörjning. För huvudpersonen i Elise Karlssons roman Linjen blir det något mycket mer.
– Det arbete som huvudpersonen Emma eftersträvar behöver inte vara något ont i sig, men det bidrar till att människor delas upp i betalda och inte betalda, värda och inte värda. Hennes ”jag” tog slut när arbetet tog slut, säger Elise Karlsson.
Bokens titel Linjen syftar på gränser: mellan de som har arbete och de som står utanför. Men också andra gränser:
– Det är också en generationsroman, om en hel generation som präglas av att arbetet blir allt, eftersom det på olika sätt är hotat genom olika låtsasjobb. Den ständiga osäkerheten, vad formar den, frågar samtalsledaren och prästen Birgitta Westlin.
– Jag tror det påverkar oss jättemycket, vår inställning till livet och till andra människor, utifrån hur mycket du arbetar och hur mycket du tjänar. Linjen finns också mellan generationer. Men osäkerheten påverkar inte bara min generation, som aldrig har drömt om ett fast jobb, utan också dem som har ett arbete.
Elise Karlsson kallar sin romanperson en arbetsmaskin, helt fokuserad på sitt jobb. Arbetet är livets mening och mål, det som fyller hennes liv. Hon får ett fast jobb, på ett förlag som ironiskt nog ger ut böcker om arbetsledarskap. Ändå räcker det inte – i henne gnager alltid en oro för att bli en av dem som förlorar sitt passerkort, sin inträdesbiljett.
– Jag ville markera lite att vi ser en ”svag, arbetslös människa”. Men den strävsamma och den svaga människan är samma person. Föreställningen att det finns människor som är bara starka, eller bara svaga, stämmer inte.
Om arbetet, som i Elise Karlssons roman är det som ger oss mening och värde, vad händer då med människovärdet när vi är arbetslösa, sjuka eller har lämnat yrkeslivet? Det samtalade arbetslivsforskaren Roland Paulsen och ärkebiskop emeritus KG Hammar om.
– En meningsfull uppgift är att arbeta för medmänniskans bästa, avlönad eller icke avlönad. Poängen är att hitta ett sätt att avlöna alla så att de kan göra detta. Hur skulle det se ut om vi tänkte annorlunda om människors försörjning, frågade KG Hammar.
Roland Paulsen har forskat kring varför lönearbetet tar så stort utrymme i vårt liv. Dels av ren nödvändighet, naturligtvis. Men han anser att teknikens utveckling i dag ger möjligheter att minska arbetstiden till fyra timmar för alla. Ändå ökar arbetstiden för dem som har jobb, och de ekonomiska klyftorna blir större.
Det finns alternativ till det kapitalistiska systemet där produktiviteten ökar, samtidigt som jobb försvinner, anser Roland Paulsen. Men det kräver att arbetet organiseras annorlunda.
– Demokrati är ett nyckelord. Vi borde tala mer om varför det finns en stor sfär där demokrati inte råder – arbetsplatserna. Den makt som arbetsgivaren har att kontrollera sina anställda skulle aldrig accepteras utanför lönearbetet.
Det kapitalistiska system som både Roland Paulsen och KG Hammar kritiserade har genom historien kunnat hitta stöd hos kristendomen. Roland Paulsen pekade på hur Jesus talade om bekymmerslösheten hos liljorna på marken, medan Paulus bejakade makten och maktens rätt – ”jag kan förstå om ni har egna konflikter kring det”. KG Hammar beklagade att Marx inte uppmärksammas i dag – ”Marx kunde sin Bibel”.
– Bibeln har en vision: vi äger inget, utan har allt till låns, tillsammans. Vi som talade om det här förr har varit väldigt tysta, sådana modeller har blivit så diskvalificerade av sovjetsystemet att kapitalism och nyliberalism tycks vara det enda nuvarande alternativet, sa KG Hammar.
Roland Paulsen pekade på tanken om människors lika värde, som han kallade ”otroligt radikalt”. Det står i motsats till att värdera människor utifrån deras arbetsinsats.
– Om man tar människors lika värde på allvar måste man ifrågasätta det, och också arbetets nödvändighet.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR