Drömmen om att äga en prästgård har varit stark sedan 1990-talet. Och i takt med de höga priserna har många församlingar valt att att sälja gårdarna. Men nu ser författaren och prästgårdsexperten Martin Giertz ett trendbrott.
– Marknaden är inte lika het nu som den var för fem tio år sedan. Det finns ett överskott av gårdar, säger han.
Martin Giertz är författaren bakom boken Svenska prästgårdar: kulturarv, trädgårdar, byggnadsvård, ett modernt portalverk på området som utkommit i en tredje upplaga i år. Han bor själv i prästgård och följer utvecklingen med stort intresse. Efter att prästgårdarna började säljas ut, i synnerhet efter skilsmässan från staten 2000, tog intresset verkligen fart.
Då, i början och mitten av 2000-talet, levde drömmen om att bo på landsbygden stark och en del yngre valde att lämna storstadens stress för det pastorala lugnet. Intresset för gårdarna peakade någon gång kring 2005–2006. Men livet på landet blev inte den dröm som många hoppats på.
– Det är långt till vänner, jobb och bekvämligheter, säger Martin Giertz.
Även om marknaden just nu är mättad finns det objekt som alltid säljer dyrt: fastigheter som ligger vackert vid en sjö, som inte har en större bilväg utanför knuten och som ligger på bekvämt pendlingsavstånd till en stad eller större tätort. Det gäller också hus som ligger i städerna. Bland annat är Borgs prästgård i Norrköping till salu för 12,75 miljoner kronor.
– Men den är ju inte såld än vad jag vet, säger han.
De dyraste prästgårdarna finns generellt sett i Sörmland, berättar Martin Giertz, och en typisk kostnad ligger omkring två, tre miljoner kronor. Men det är långt ifrån alla objekt som betingar sådana summor. Läget är avgörande.
– Det är få prästgårdar som har behållit sitt värde. Det är många som ligger ganska tråkigt, säger Martin Giertz.
Att köpa en prästgård innebär också att ta del av en kulturhistoria. Men det finns ingen garant att detta arv förvaltas av de nya ägarna – risken finns att känslig kulurhistoria sargas av okänsliga renoveringar och ingrepp.
– Generellt sett har de som köpt prästgårdar skött sig bra. Det är få som har gjort om dem till förortsvillor med swimmingpool, säger Martin Giertz och fortsätter:
– De flesta som köper en prästgård är intresserade och har en viss känsla för det kulturantikvariska.
Svenska kyrkans bestånd av prästgårdar har minskat drastiskt de senaste decennierna – antalet tjänstebostäder är bara en tredjedel av det som fanns i början av 2000-talet. Men Martin Giertz tror att trenden är på väg att vända.
– Det kommer alltid att finnas prästgårdar inom kyrkan, även om det inte alltid är en präst som bor i dem. Jag tror till och med att kyrkan kan komma att köpa tillbaka vissa av dem i framtiden, säger han.
Prästgårdarna, menar han, kan bli ett slags halvoffentliga lokaler för församlingsborna.
Denna artikel finns att läsa i den bilaga som medföljde Nr 44 av KT. Bläddra och läs bilagan i sin helhet här på webben. Läggs ut fredag 1 nov.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR