K nockad av kyrkans konstskatt i Rom

Solen lyser från knallblå himmel och en liten fjäril fladdrar runt näsan. Den tar sats och flyger mot Peterskyrkans blåskimrande kupol, designad av Michelangelo. Vilken lycka för konstnärer att ha påvar som ivriga uppdragsgivare, tänker jag vid vandringen genom Vatikanträdgårdarna.

Tanken återkommer i Vatikanmuseerna, inrymda i det Apostoliska palatset och fyllda med 50 000 konstverk plus 35 000 i magasin. Här visas antik skulptur, inredning, gobelänger samt måleri från medeltid till 1900-tal.

– Här finns Giotto, Fra Angelico, Rafael, da Vinci, Reni, Caravaggio med flera. Påvarna var bra konstmecenater, säger Solveig Nolheim, Vatikanens enda svenska guide.

Vatikanstaten har 500 medborgare mot Roms drygt tre miljoner, men får sex miljoner besökare per år. En vanlig dag kan det komma 25 000 besökare hit.

– Jag tror att det finns en andlig längtan som gör besöksantalet här så högt, säger Solveig och ilar vidare till sin grupp.

Snart är jag mitt i högrenässansen och Rafaels stanzer (rum) med tak- och väggfresker som visar kristna teman, mytologi och antik historia. 1508 gav påven Julius II i uppdrag åt Rafael att måla hans fyra rum i palatset. Väggmålningen Skolan i Aten visar Platon och Aristoteles som diskuterar filosofi, ett älskat ämne på Rafaels tid.

I Museo Pio-Clementino med antika marmorskulpturer fnissar några åt fikonlöven över de manliga skulpturernas känsligare kroppsdelar. De sattes dit på 1700-talet. Många togs bort runt 1960 när italienarna blivit djärvare. Här finns romaren Appolonius’ Belvederotorso från 100-talet f.Kr. Skulpturen beundrades av Michelangelo, vilket märks i det Sixtinska kapellet med hans freskmåleri från 1500-talet. I Yttersta domen vrider sig muskulösa kroppar i smärtsamma spiraler.

Efter spaghetti carbonara i museets restaurang väntar Peterskyrkan. Formad likt ett kors i betong slukar den 60 000 personer. Här finns påvegravar, enorma mosaiktavlor och 390 skulpturer. Barockmästaren Lorenzo Berninis 90 ton tunga och 29 meter höga bronsbaldakin från 1622 reser sig över högaltaret. Nio meter under golvet finns aposteln Petrus grav. Intill sitter Arnolfo di Cambios svarta bronsstaty Sankt Petrus från 1200-talet. Genom århundradena har apostelns högra fot kyssts tills tårna blivit en blank klump! 1499 skapade Michelangelo det odödliga konstverket Pietá i vit marmor. Tyst sörjande ser Maria på sin avrättade son.

I skymningen flyger rosa moln över Peterskyrkan. Jag går över Tibern på bron med Berninis änglar på räckena. Rom har drygt tusen kyrkor. Varför inte utforska några av de centralast belägna?

Nästa dag, utrustad med stadskarta och rejäla skor, börjar med en besvikelse. Så går det om man sover för länge!

På min lista stod Berninis marmorskulptur Den heliga Teresas extas från 1652 i den lilla barockkyrkan Santa Maria della Vittoria. Klockan tolv är kyrkan på Via vente Settembre 17 låst likt många kyrkor och öppnar igen 15.30. Ryckande i dörren hjälper inte. Men det lönar sig att återkomma och försjunka i Teresas upplevelse av ljuv smärta när ängeln leende genomborrar hennes hjärta med Guds kärlekspil.

Bäst tid att besöka Roms kyrkor är förmiddag eller kväll, att bli stilla under mässor och att lägga en slant i församlingarnas bössor för Roms fattiga och kyrkans underhåll. Sedan är det fritt fram till konstverken. Öppen dagen lång är rikt smyckade Santa Maria Maggiore vid piazza Santa Maria Maggiore. Lysande är bröderna Sangallos förgyllda trätak från 1400-talet och Jacopo Torritis enorma Marie Kröning från 1295 vid huvudaltaret.

Till nästa konstmål blir det en rask promenad söderut längs Via Merulana, med många matställen. På Piazza San Giovanni in Laterano väntar Lateranbasilikan; Roms domkyrka. Historiens vingslag susar vid heliga Paulus och Petrus reliker inlagda i förgyllda huvuden.

Tvärs över gatan väntar kapellet Sancta Sanctorum. Det målades 1277–80 med lysande fresker på evangelister och martyrer. Konstnären var Cimabue. En av hans elever här var Giotto. Här finns även Acheropìta (på grekiska ”ej gjord av mänsklig hand”), en målning på silke av Jesu ansikte från 700-talet. Enligt traditionen närmar man sig konstverket genom att under bön krypa på knä uppför Scala Santa (”heliga trappan”). Det sägs vara trappan som Jesus gick i då han dömdes av Pilatus. Väl uppe har knäna domnat. Jag sjunker ned framför det mörka ansiktet med stora ögon.

Från vackra Piazza Venezia är det ett stenkast till Roms mest spektakulära barockkyrka Il Gesù, jesuiternas kyrka. Man får nästan nackspärr av att stirra på takfreskerna där himlens härskaror väller fram ur bländande solljus. I Giovanni Gaullis Jesusnamnets triumf från 1679 är det omöjligt att se var gränserna går när måleriet övergår i skulptur.

Nästa konstchock blir ”barockmaskinen”; gravkapellet för jesuiternas grundare Ignatius av Loyola, designat 1696 av jesuiten och konstnären Andrea Pozzo. Varje kväll 17.30 visar sig helgonet till musik medan en målning framför skulpturen sänks ner i golvet.

Efter en ”tartufo”, chokladglass, på Piazza Navona blir det en kvarts promenad till Piazza di San Luigi dei Francesi och Ludvigkyrkan. I ett kapell hänger tre stora oljemålningar på aposteln Matteus, utförda 1598 av Caravaggio.

I en artikel har påve Franciskus avslöjat att konstnären är hans favorit och sagt att som i Matteus kallelse kändes det att bli vald till påve – Matteus vill inte se fingret som i ljusstrålen pekar på honom. Jag följer gatan Corso Vittorio Emanuele åt öster tills jag når kyrkan Chiesa Nuova.

Nu väntar 1600-talets största barockmålare; flamländaren Peter Paul Rubens med knubbiga keruber, vidare lysande tak- och väggmåleri av Pietro da Cortona och Guido Reni. Innerlig glädje utstrålar Marias och Elisabets möte av Federico Barocci.

Några kyrkor med skulpturer av Michelangelo hinns med – som den kraftfulle Moses från 1513 i San Pietro in Vincoli – innan det blir dags att resa hem. På söndagen klockan 12 öppnar Franciskus som vanligt fönstret beläget över Berninis alla helgonstatyer på Petersplatsen.

I den varma solen ber han ”Angelus” med alla som kommit. Det känns helt rätt att ta farväl av konstfulla Rom just här.