När Mattias Lundberg, musikforskare vid Uppsala universitet, skissade på att få göra 32 avsnitt om svensk musikhistoria för Sveriges Radio och dess nystartade P2:s podd, kunde han inte tro att alla 32 avsnitten skulle bli verklighet.
– Jag tänkte att de kanske skulle säga att jag fick göra två eller tre avsnitt. Men till min stora förvåning ville man göra alla. Och eftersom det blivit en sådan positiv respons kan det bli fler och en andra säsong, säger Mattias Lundberg.
Inte heller kunde han ana att den nya podden som premiärsändes den 4 mars, skulle bli en av de tio mest nedladdade och ha 1 700 följare på Facebook. Det strömmar också in mejl och brev till Sveriges Radio med tack för programmen, skrivna av förvånansvärt många ungdomar.
Kanske beror det stora genomslaget på att det ligger i tiden att vara lite nördig. Så var det inte tidigare. Och kanske är publiken lite less på att allt ska skojas till, vara ironiskt och inte på allvar.
– Mitt ideal är mer att folkbilda. Man ska kunna lyssna på programmen utan några som helst förkunskaper. Men när man har lyssnat ska man ha lärt sig en hel del.
Anledningen till att han kunnat göra dessa program stavas Filéns legat. Det är gamla testamenterade pengar som ska gå till forskare och docenter vid Uppsala universitet, ett sorts stipendium utan återrapporteringskrav.
– Det innebar att jag kunde göra programmen och bidra till den tredje uppgiften som universitetet också har, nämligen att vid sidan av forskning och undervisning även samverka med övriga samhället och popularisera forskningen.
Den tredje uppgiften är en strategisk fråga för humaniora och teologi som ifrågasätts alltmer och sitter trångt ekonomiskt. Men kan man visa att många tusen människor lyssnar och skriver till SR – då kan man använda det när man talar med finansiärer, menar Mattias Lundberg vars forskning annars handlar bland annat om Svenska kyrkans musiktraditioner.
I de 32 programmen som täcker ett drygt millenium av svensk musikhistoria från forntid ända fram till år 1800, blir lyssnaren medveten om att den svenska musikhistorien inte går att skilja från svensk kyrkohistoria. De är intimt och oupplösligt sammanvävda. Liturgi och kyrkomusik är en enhet på samma sätt som att det konstnärliga och teologin är ett.
Programmen visar också att den svenska musikhistorien består av de en gång mest framförda melodierna och av den kyrkomusik som under varje söndag, under många hundra år, och i 100-tals kyrkor framfördes sjungande av prästen i gudstjänsten.
I dag är det annorlunda. Mattias Lundberg anser att de allmänna musikkunskaperna inom Svenska kyrkan i dag är lägre än inom någon jämförbar historisk period. Detta beror inte på att vi har sämre fattningsförmåga än man haft under föregående epoker, utan främst på att musikens roll i vår tids kyrka tyvärr ofta nedvärderats och paketerats till rent praktiska eller utsmyckande funktioner i gudstjänsten – ja, just i den gudstjänst som historiskt annars varit en klingande manifestation av oförklarliga erfarenheter. Speciellt i luthersk tradition har det varit viktigt att musiken i sig uttrycker Ordet på mystiskt sätt. Det är därför orgelmusik och instrumentalmusik bär på en latent teologi.
– Men jag är hoppfull för framtiden även här. Den inom kyrkan under lång tid framväxta musiken är som perenna växter som alltid återkommer av egen kraft, hur omilt vi än behandlar den, säger Mattias Lundberg, forskaren som fick en vild idé som sedan blev en succé.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR