Jesper Bengtsson: S har hjälpt kyrkan bli mer progressiv

Jesper Bengtsson, författare och journalist, har skrivit en omdebatterad bok om social­demokratins påverkan på Svenska kyrkan. Foto: Marcus Gustafsson

Många ledarsidor tar upp journalisten Jesper Bengtssons bok om socialdemokraternas kyrkopolitiska historia. Boken beskrivs som en skildring av hur Svenska kyrkan ”kapades” av Socialdemokraterna. Men Jesper Bengtsson är nöjd med hur kyrkan förändrats.

Att riksdagspartier deltar i styret av Svenska kyrkan är ett rött skynke för många. Kritikerna tycker inte att Svenska kyrkan ska styras utifrån kyrkopolitiska program fastställda av partistyrelser. Jesper Bengtsson, journalist och författare, håller inte med.

– Hade inte Socialdemokraterna varit med och påverkat Svenska kyrkan i en mer progressiv riktning hade kyrkan kunnat vara mycket mer konservativ och även haft ett mycket större inflytande över samhället.

– Jag tycker att det är en utmärkt förändring som skett, säger han.

Jesper Bengtsson skrev boken Reformismens väg – Socialdemokratin och kyrkan på uppdrag av Socialdemokraternas kyrko­politiska grupp. I partiets nya kyrkopolitiska program, som antogs i november 2020, finns formuleringar som skulle kunna vara påverkade av boken.

– Jag vet inte om det är så. Men boken är inte skriven för att locka röster, den är en historisk skildring, säger Jesper Bengtsson. 

Men det är en bok som har väckt ilska bland borgerliga och kyrkliga opinionsbildare.

– De som blir arga blir det för att de inte gillar utvecklingen. De uppfattar det som att Socialdemokraterna har fjärrstyrt kyrkan utifrån, men det stämmer inte. Oftast är det kyrkligt aktiva S-medlemmar som har påverkat tillsammans med många andra inom kyrkan.

– De som är arga uppfattar Socialdemokraterna som en makthegemoni i det svenska samhället som vill bestämma allt, och det stämmer inte heller.

Åtminstone stämmer det inte längre, menar Jesper Bengtsson. Enligt honom upphörde Socialdemokraternas hegemoni i samhället i slutet av 1980-talet, i kyrkan har nog ingen S-hegemoni funnits.

Ibland – som vid beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor – drev Socialdemokraterna faktiskt fram beslut som Svenska kyrkan fick acceptera. Men oftast har förändringarna kommit inifrån, genom aktiva progressiva kyrkomedlemmar, menar Jesper Bengtsson.

Utan Socialdemokraternas påverkan på Svenska kyrkan, hade den kunnat vara mycket mer konservativ i dag, menar Jesper Bengtsson. Foto: Marcus Gustafsson

Han tycker att just ämbetsfrågan är en av de viktigaste frågorna där Socialdemokraterna har påverkat kyrkan. Andra är sekulariseringen av skolan, stat kyrka-beslutet och frågan om samkönade äktenskap.

Bakom partiets vilja att skilja staten från kyrkan låg, enligt Jesper Bengtsson, partiets inställning att en modern stat inte ska styra sina medborgare i livsåskådningsfrågor och att religion är en privatsak.

Dessutom fanns tidigt bland många socialdemokrater en väldigt kritisk hållning mot överhetskyrka, präster och religion överhuvudtaget.

Redan i den unga socialdemokratin fanns starka röster för en skilsmässa mellan kyrka och stat. Att den dröjde mer än hundra år berodde på att partiet valde att först förändra Svenska kyrkan i demokratisk och progressiv riktning, skriver Jesper Bengtsson.

Kyrkan sågs som en konservativ kraft i samhället, och en möjlig motkraft till demokratin. Samtidigt var många S-väljare engagerade i kyrkan, så partiet valde att stödja kyrkans goda krafter i stället för att riskera att förlora deras röster, skriver han.

Efter skilsmässan år 2000 ville partiet fortsätta ställa upp i kyrkovalen för att försvara folkets öppna och demokratiska kyrka, där allas lika värde värnas och medlemmarna styr.   

Från 1988 och framåt har socialdemokratiska kyrkomötesledamöter drivit på för ett accepterande av samkönade relationer. 2009 beslutade kyrkomötet att införa en vigselceremoni för par av samma kön, så att alla kan gifta sig i kyrkan.

I dag handlar många av social­demokratins prioriteringar om att försvara det man uppnått, är Jesper Bengtssons bedömning.

– Det har tagit lång tid för Socialdemokraterna och andra progressiva krafter i kyrkan att förändra kyrkan till en progressiv, demokratisk folkkyrka. Nu finns det risk för en utveckling åt andra hållet, i små steg.

Psalmer, prästers samvetsfrihet och hbtq-frågorna är möjliga områden där ett konservativt tillbakarullande kan starta, anser Jesper Bengtsson.

– Sverigedemokraterna motionerar om att de vill ha in ”Fädernas kyrka” i psalmboken igen. Det är möjligt att den högljudda konservativa minoriteten vill gå åt annat håll vad gäller frågorna om samkönade vigslar, om alla ska välkomnas och hur stor prästernas samvetsfrihet ska vara?

Det har tagit lång tid för Social­demokraterna och andra progressiva krafter i kyrkan att förändra kyrkan till en progressiv, demokratisk folkkyrka. Nu finns det risk för en utveckling åt andra hållet, i små steg.

– Men kyrkan är i huvudsak mer progressiv, så de konservativa kommer nog att få svårt att ta över.

Kyrkans engagemang i samhällsfrågor kan bli ett större stridsområde, tror Jesper Bengtsson.

– Både kyrkopolitiskt aktiva inom S och andra har önskat ett större samhällsengagemang, så kyrkan har radikaliserats inifrån. Kyrkan har varit aktiv vid alla flyktingvågor, och det är ett val som gjorts i församlingarna.

Han menar att huvudfåran inom Svenska kyrkan i dag är radikalare än Socialdemokraterna på många punkter.

– Det gillar inte sverigedemokrater och moderater. Och inte Kristdemokraterna, som förändrats förvånansvärt snabbt – deras frikyrkliga väljarbas är ju för ett generöst flyktingmottagande.

Jesper Bengtsson skräder inte orden när han talar om skillnaden mellan den socialdemokratiska kyrkopolitiken och en inställning som mer konservativa grupper i kyrkan haft och har, att kyrkan inte ska styras av folkmajoriteten utan av vad Gud vill.

– En avgrund skiljer de åsikterna åt. Inställningen att det är Guds ord och att någon är bättre än andra på att tolka Guds ord, påminner om mullornas hållning i Iran, säger Jesper Bengtsson.

– Där är det bara prästerskapet som kan tolka Guds vilja. Och om Gud ska styra över mer av samhället så är det prästerna som ska ha tolkningsföreträdet då också.

De som ogillar Socialdemokraternas påverkan på kyrkan menar ofta att partiet är ute efter makt. Det motsägs enligt Jesper Bengtsson av att besluten har följt ideologiska ställningstaganden som partiet gjorde för länge sedan.

– Hade makten varit målet hade politiken varit mer populistisk och man hade inte kunnat följa besluten tillbaka till början av 1900-talet.

Men ska en självständig kyrkas beslut fattas utifrån kyrkopolitiska program? Ska man inte läsa Bibeln, tolka den efter förmåga, utifrån kyrkans traditioner, se hur andra kyrkor förhållit sig i liknande frågor, be och begrunda, och sedan besluta?

– Ja, men vad säger att socialdemokrater som är aktiva i kyrkan inte gör så

Fakta: Viktiga områden som S har påverkat

Sekulariseringen av skolan. 1919: Lilla katekesen ersätts av bibeltexter med moraliskt innehåll. 1930-tal: Kristendomskunskapslärare behöver inte gå i gudstjänst minst en gång per år. 1951: Kristendomskunskapslärare behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan. 1967: Morgonbönen avskaffas. 1969: Kristendomskunskap ersätts av religionskunskap.

Ämbetsfrågan: 1958: Riksdagen beslutade att prästämbetet ska öppnas för kvinnor. Kyrkomötet sa ja till beslutet.

Hbtq: 2009: Riksdagen beslutar att samkönade par får gifta sig. I november samma år beslutar Svenska kyrkan att införa vigsel av samkönade par. 2021: I kyrkovalet vill S att nya präster ska vara beredda att viga par av samma kön.

Kyrkans valsystem. 1930: Den direktdemokratiska sockenstämman, där alla medlemmar fick rösta, ersätts av direkta val till kyrkofullmäktige – trots motstånd från kyrkan. Växande antal ledamöter i kyrkomötet, lekfolket fick fler mandat, prästerna och biskoparna förlorade sina. I samband med stat-kyrkareformen, direkta val till kyrkans tre nivåer.

Källa: Jesper Bengtssons bok Reformismens väg – Socialdemokratin och kyrkan (Tankesmedjan Tiden)