Utmärkt exempel på boken som uppfinning

Text och läsning har alltid varit centrala delar i vår västerländska historia. Inte minst har text och läsning präglat kristendomens utveckling. I Bokens folk – en civilisationshistoria från papyrus till pixlar, skildrar Joel Halldorf, professor i kristendomshistoria, hur form och innehåll i en bok intimt växelverkar och hur det präglar läsning, läsare och vår verklighetsuppfattning.

Är boken i kris? Är läsandet i kris? Onekligen visar rapporter på en nedåtgående trend för läsning i samhället, år efter år. Boken har i vissa grupper blivit en kuriositet och skolan förlitar sig på skärmen snarare än till det tryckta ordet. Mobilen har ersatt boken på nattduksbordet för många av oss och ljudbok och poddar konkurrerar ut roman och facklitteratur. Hur hamnade vi här? Och hur präglar skärmens tidevarv oss som individer och vad får det för konsekvenser för kunskap, bildning och reflektion?

Joel Halldorf redogör för hur vi läsare har skiftat läsarter under historiens gång. Hur vi läser beror på vilken bok – textmassa - vi har framför oss och dess sammanhang. Från det tysta religiösa läsandet där texten skulle idisslas och inkorporeras i läsaren som en helig måltid – över det selektiva läsandet efter Gutenbergs bokflod – fram till det förströdda bläddrandet och scrollandet i massmediernas och digitaliseringens tid.

Författaren visar på ett övertygande sätt hur bokens olika utvecklingssteg också påverkar den europeiska civilisationens faser. Tryckpressens betydelse för reformation beskrivs utförligt där marknaden för böcker och andra tryckta alster initialt drevs fram av efterfrågan på avlatsbrev från katolskt håll - och sedan en lika stor efterfrågan på pamfletter riktade mot dessa från protestantiska teologer! Luther var verkligen en bestseller under sin tid – när han var som mest produktiv låg han bakom var tredje tryckt skrift i Europa.

När mängden böcker ökade från några tusen om året till miljontals växte också nya roller och aktörer fram; in på scenen steg kritikern, akademikern och censorn. Hur navigera i all denna kunskapsmassa? Vad är bra och dåligt, nyttigt och förkastligt? Det är såklart en tidlös diskussion och dyker upp i den politiska debatten med jämna mellanrum – bör vi ha en kanon och vilka författarskap ska ingå? En samtida mer försåtlig variant är algoritmerna som styr flöden i sociala medier.

Joel Halldorf gör ingen hemlighet av att han är bekymrad över att boken tappar mark och i betydelse. Han efterlyser en ”ny värld med boken i centrum” där en bred ”läserörelse” kan leda vägen. Att lära sig att läsa är en ansträngning, och att fortsätta läsa böcker i den digitala eran uppenbarligen en konst och färdighet. Bokens folk är i sig själv ett utmärkt exempel på varför boken är en tidlös och lysande uppfinning.

Esbjörn Wahlberg