Stockholmare passerar dem varje dag utan att se dem, de platser där den judiska befolkningen har gjort avtryck. Under den europeiska judiska kulturdagen visades några vid en stadsvandring genom det judiska Stockholm.
Stora synagogan nära Kungsträdgården är den naturliga utgångspunkten i det judiska Stockholm. Marianne Prager var guide när en skara samlades i söndags för att lära mer om judiska inslag i Stockholms gatubild. Hon är Stockholmsguide med det judiska Stockholm som specialitet – naturligt, eftersom hon själv har judiska rötter från Danmark och Tyskland.
När Stora synagogan stod klar på 1870-talet hade judar funnits i landet i ungefär hundra år och cirka 800 judar bodde i Stockholm, berättar Marianne Prager. Vid den här tiden hade de fått nästan alla rättigheter som tillkom övriga svenskar, som att fritt välja bostadsort och de flesta yrken.
Marianne Prager berättar om skilda tider och människoöden. Där ryms både Aaron Isaac, den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera, konstnärer och konstmecenater, men också fattigt folk i ”Judehuset” på Södermalm. Och, naturligtvis, Förintelsemonumentet vid Stora synagogan och konstverken på Raoul Wallenbergs torg strax intill.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR