Abort som politiskt och religiöst spel

Susanne Wigorts Yngvesson, gästkrönikör
Supportrar under president Donald Trumps tal under den årliga March for life för någon vecka sedan. Foto: AP/Evan Vucci

Den politiska kohandeln med komplicerade etiska frågor stämmer på Donald Trumps offentliga sätt att tänka och vara.

Det är dock inte ett riskfritt politiskt spel om syftet är att vinna röster.

Jublet går inte att ta miste på när president Trump hyllar sin egen insats vid antiabortdemonstrationen Pro Life den 24 januari. Förra året talade presidenten via satellit till den årliga marschen som samlar runt 700 000 demonstranter: ”Jag kommer alltid att försvara den första rättigheten i Självständighetsförklaringen: rätten till liv.” I år sammanföll marschen lägligt med riksrätten mot presidenten. Fokus kunde tillfälligt flyttas från anklagelser om korruption till den moraliskt och politiskt laddade frågan om abort: ”Ofödda barn har aldrig haft en starkare försvarare i Vita huset”.

Att händelserna sammanfaller är inte en slump enligt flera amerikanska kommentatorer. För första gången talar en sittande president vid demonstrationen, vilket han själv inte är sen att påpeka. Redan när det blev officiellt lät Trump rörelsen förstå det som ett tack för det stöd han får gentemot Demokraterna i riksrätten. Köpslående alltså. Inte endast tack i förfluten tid utan också tack för det stöd han förväntar sig inför presidentvalet, nu som de vita evangelikalas ”darling”.

”Pro-Life Choices for Trump” heter den kampanj som samlar hundratusentals aktiva med ett kapital på 52 miljoner dollar för att stödja abortmotståndaren Trump. Den ekonomiska motorn förstärks av den moraliska när den komplexa abortfrågan görs svart-vit. Samtidigt som Demokraterna utmanar Trump i riksrätten, förklarar Trump vilka extremister de är, i motsats till Pro Life som drivs av ”ren, osjälvisk kärlek”.

Sitt starkaste stöd får han alltså från de evangelikala kyrkorna, men det finns fler som stöder abortmotståndet. Romersk katolska kyrkan är överens i sak men har från officiellt håll varit påtagligt tyst. Det kan ha att göra med två andra frågor. Den ena är att påven Franciskus 2016 markerade att kvinnor som genomgått abort ska få rätt till absolution. Även om kyrkan fortsätter att betrakta abort som en synd, ville påven visa en mer öppen och inkluderande kyrka. I förhållande till det villkorslösa motståndet från Pro Life-rörelsen framstår därför katolska kyrkan som barmhärtig.

Hur kan man försvara rätten till det ofödda livet men inte de redan födda barnens liv?

Det andra möjliga skälet till att katolska kyrkan inte är lika röststarka i Pro Life är den skarpa kritik de riktade mot Trump 2016. Den handlar om immigrationen och inte minst hur barn behandlas. Denna fråga duckar de evangelikala för och tycks inte se sambandet. Hur kan man försvara rätten till det ofödda livet men inte de redan födda barnens liv?

Frågan skär rakt igenom Trumps oreflekterade position och svaret ekar tomt. Men eftersom de evangelikala stöder Trump i hans ”America First”-retorik, det nationalistiska intresset, blir kränkningar av människor vid gränsen en blind fläck för dem. Även när presidenten förklarar betydelsen av varje människas liv, tycks ingen från Pro Life göra samma jämförelse, förmodligen eftersom det rör katolikernas församlingsmedlemmar.

När Trump säger: “Varje liv för med sig kärlek till denna värld. Varje barn för med sig glädje till en familj. Varje person är värd att beskydda.”, är det endast de ofödda barnen som demonstranterna tycks tänka på.

Den politiska kohandeln med komplicerade etiska frågor stämmer på Trumps offentliga sätt att tänka och vara. Det är dock inte ett riskfritt politiskt spel om syftet är att vinna röster. De vita evangelikala har han med sig men katolikerna är mer splittrande, inte minst på grund av immigrationspolitiken. Å ena sidan vill många katolska biskopar stödja Trump för att införa förbud eller än mer begränsad rätt till abort. Å andra sidan är frågan om förtryck och kränkningar av migranter viktig. Och i den sista har Trump inte katolikerna med sig. Det är för dem ett starkt bibliskt imperativ som också stöds av påven.

Katolikerna kan få avgörande betydelse för presidentvalet. Katolska kyrkan är landets största räknat till antalet medlemmar och utgör en fjärdedel av väljarkåren. Av dessa är mer än en tredjedel latinamerikaner med egna eller nära erfarenheter av migration och en majoritet är unga. Det förra presidentvalet visade en tydlig splittring vad gäller amerikanska katolikers röstfördelning. Av vita katoliker röstade en majoritet på Trump medan latinamerikanerna föredrog Clinton.

Det återstår att se hur spelet om två starka politiska och etiska frågor kommer fördela väljarkåren inför presidentvalet. En avgörande faktor är förstås vem som blir Demokraternas kandidat.

Susanne Wigorts Yngvesson