Evangelium i kyrkan – inte i skolan

I det kristligt sinnade Skellefteå där jag växte upp var banden mellan kyrka och skola hållfastare än på många andra ställen. På lågstadiet bad vi bordsbön i klassrummet före lunch, och magistern på mellanstadiet spelade tramporgel till psalmsång. Då talar vi ändå om sent 1970-tal.

Att kristendomen skulle ha en särställning i ämnet religionskunskap – som det vid det laget hade bytt namn till – var en självklarhet. Men sedan dess har Sverige genomgått stora förändringar. Det är framför allt den ökade invandringen av muslimer som fått svenskarna att sluta använda ordet ”religiös” som synonym till ”kristen”. Men nyandligheten har också kapat åt sig marknadsandelar. Ateismen har fått karaktären av livsåskådning. Och en och annan träder fram som konverterad buddist – betydligt fler nosar nyfiket på kroppsterapier och självhjälpslitteratur med andliga rötter i öst.

I detta läge är det naturligt att, som skolverket gjorde i våras, presentera en läroplan för religionsämnet i grundskolan där ingen religion ges företräde framför någon annan. Men nu går regeringen emot skolverket och slår fast att kristendomen även i fortsättningen ska ha en särställning.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund behöver religionskunskapen ”ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar”. Absolut. Men den kunskapen kan lärarna förmedla utan att ge kristendomen extra utrymme. Och det stora behovet just nu och för överskådlig tid är att lära sig styra rätt i det mångreligiösa Sverige. Att förstå varför de olika livsåskådningarna krockar på vissa ställen, kör åt samma håll ibland och ibland gör olika vägval.

Religionsundervisningen behöver mera förankras i ett här-och-nu, mindre hänvisa till historiska kristna rötter. Ännu tydligare sätta fokus på de konsekvenser religionen får i vardagen, olika beroende på vilken bekännelse man har. Så blir tro och religion intressantare, mer angeläget för eleverna. Något som även kyrkorna är betjänta av.

Därför är det tråkigt – om än inte oväntat – att så många kristna röster protesterade mot skolverkets förslag och sannolikt har påverkat regeringens beslut. Det är en ryggmärgsreflex att värna om kristendomens favoritstatus i skolan. I botten finns en outtalad tanke att den kristna tron kan och behöver gynnas i klassrummet.

Men kyrkan har all anledning att bejaka att grundskolan går över till en jämställd behandling av religionerna. Då blir det tydligt för alla att det är kyrkan och ingen annan som står för evangeliet. Och kyrkan kan släppa alla eventuellt kvardröjande fantasier om att lärarna hjälper till med den uppgiften. Det är varken skolans syfte, intresse eller kompetens. Låt var och en – skola och kyrka – göra det den gör bäst.

Brita Häll

Rekyl: Rätt att ge kristendomen större plats

Anders Borg har lagt fram alliansens budget. Han sa att Sveriges ekonomi ska vara grundad på hälleberget och inte byggd på lösan sand. Var fick han det ifrån? Jo – slutet av Jesu Bergs­predikan.

Vår kultur är genomdränkt av kristendom och just för att vi behöver förstå oss själva gör regeringen helt rätt när de bereder större plats för kristendomen. Därför har också Göran Hägg gett ut boken Gud i Sverige – just nu! Som icke troende hävdar han, att vi i vår turbulenta tid bara kan förstå oss själva om vi inser att hela vår tradition är präglad av kristen tro och kyrka. En tro som gjorde oss internationella och lät goda impulser förena oss med en större värld.

Kyrkan var den enande kraften när Sverige blev ett land bland andra länder och i relation – på gott och ont – med dessa. Vårt språk och vårt tänk har formats av kyrkan. Vår kultur är på alla sätt genomdränkt av kristendomen under tusen år. Att vilja mörka det är att kapa rötterna.
Kyrkans Tidning har rätt när det gäller att banden mellan en form av kristen tro (Svenska kyrkan) och staten ska kapas. Må så ske. För än så länge lever kyrkan i Svenska kyrkan i arrest hos staten. Gud befrie Svenska kyrkan.

Men Kyrkans Tidning har fel när den hävdar att det enorma bidrag för kultur arkitektur, lag-stiftning, traditioner och föreställningar som kristendomen bidragit med ska lämnas utanför när man ska förstå var man finns i världen.
Skolverket får Göran Häggs bok i hemläxa.

Bo Brander