Hatet och vansinnet begär företräde

Tingsrättsdommaren Kim Heger refererade honom efter förhandlingen vid en presskonferens: - Rätten förstår det så, att han gjort detta ”För att rädda Norge och Västeuropa från kulturmarxism och muslimskt övertagande”. - Målet var inte att ta flest möjliga liv, men att ge en signal som inte kan missförstås, har den anklagade förklarat. Arbeiderpartiet skulle också åsamkas så stort tapp att det skulle hindra framtida rekrytering till partiet. Hans argument får en absurd konkretion när de sägs i en rättsprocess. Anders Behring Breivik lägger ner vapen och överlämnar sig närpolisen kommer ute på Utöya. Han begär att den rättsliga prövningen ska genomföras öppet. Han sitter till synes oberörd när han körs från tingsrätten. Anders Behring Breivik har gått utanför all mänsklig moral och rätt, alla mänskliga ramar. Nu står han i porten och begär att få komma in igen. Att hans handlingar och han själv ska behandlas som rimliga. Det ingår i vår demokrati och vårt rättsmedvetande att han ska släppas in, hur absurt det än kan kännas. Samtidigt: Framför allt vi medier har en synnerligen svår balansgång. Det är rätt att återge, att söka fakta och presentera allt som kan förklara det som hänt. Men vi måste fundera över när och om vi kan gå över en gräns och går hans ärende så att vi deltar i någon form av normalisering. Det är mycket möjligt att Anders Behring Breivik kommer att ha samma grandiosa hållning som de folkmordsdömda i Haagrättegångarna. Han har inte begått något fel, han har agerat för sitt ”folk”. Det viktiga är att vi håller våra huvuden kalla, och ser hatet och vansinnet för vad det är. Att ge det en rättegång, men aldrig förståelse och rimlighet. Anders Ahlberg