Krympande kullar kyrkans utmaning

Den tid är förbi när alla gick och läste. I dag lockar Svenska kyrkans konfirmationsverksamhet var tredje tonåring i 15-års-åldern. Men få aktiviteter samlar lika många ur en och samma årskull. Trots det är konfirmationen en aktivitet som sällan uppmärksammas i medierna eller ens diskuteras i kyrkan. Jämför med äktenskapet, som nu vållar stora rubriker och en intensiv debatt. Vilket förvisso är både nödvändigt och angeläget. Men när väckte konfirmationsverksamheten senast samma engagemang?
göra det. I alla fall ur Svenska kyrkans perspektiv. Att så många ungdomar väljer att ägna en del av sin fritid under ett helt läsår eller en sommar åt detta vittnar om ett förtroende för Svenska kyrkan. Skälen varierar visserligen. Det visar rapporten Konfirmand 2008 som släpps i dag torsdag. Men det är definitivt inte för att familjen vill det. ”Det kändes bra … och ... jag hade hört att det var bra” är däremot två starka skäl.
är att så många ungdomar lämnar konfirmationstiden med en upplevelse av att vara tagna på allvar. De har upplevt sammanhållning, lärt sig nya saker och haft roligt. Frågor om Gud, vänskap, livets mening och vad det innebär att vara döpt har behandlats ganska eller mycket bra.Det är svårt att dra någon annan slutsats än att Svenska kyrkan lyckas göra konfirmationen till något som håller för att testas på allvar. Andelen ungdomar som konfirmeras har förvisso minskat de senaste 30 åren. Det är inget som kyrkan önskat sig. Men den har lyckats ersätta kvantitet med kvalitet. Utan att konfirmationen för den skull blir något isolerat och udda.
inför två utmaningar. Den ena handlar om att erbjuda en fortsättning, en väg in i vuxenkyrkan, där sammanhållning, gemenskap och känslan att bli tagen på allvar är en självklar del.Den andra handlar om att ungdomskullarna krymper de närmaste åren. Då kommer också antalet konfirmander att minska. För kyrkan ger det tid och resurser att vässa konfirmationsarbetet ett snäpp till. Och kanske plocka en och annan god idé också till vuxenkyrkan. Uppenbarligen finns ett anslag och ett förhållningssätt i mötet med ungdomarna, som resten av kyrkan också skulle må bra av.