Kyrkan – aktieägare med attityd

Kyrkan har en icke föraktlig förmögenhet och är därmed en betydande investerare. Kyrkan nationellt har omkring 5 miljarder i papper, av prästlönetillgångarna förvaltade av stiften är omkring 2,9 miljarder också i papper.Kyrkans Tidning har i nummer 19 och 20 granskat hur förvaltningen sköts, och funnit en del som inte stämmer med den etiska policy som finns för kyrkan på nationell nivå: kol, olja, vapen, porr ska inte finnas med i portföljerna.Det ska vara ordning på investeringarna. Men finansenheten i Uppsala och förvaltarna har inte en enkel uppgift. Jakten på värdestegring är global, marknaden är därför synnerligen påhittig, inte sällan hänsynslös och ibland intill det obegripliga ologisk. Nyfinansiella instrument konstrueras för att vricka pengarna förbi lagar och skatteregler. Fonder – och företag bortom dem – konstrueras som kinesiska askar.
ställa sig bredvid – och inte släppa loss som andra. Myntet har bokstavligen två sidor. Kyrkan ställer krav som snävar av fältet förvaltningen har att röra sig på. Enligt kyrkoordningen ska medlen som den nationella nivån har värdesäkras – för prästlönetillgångarna gäller liknande formuleringar – och:Förvaltas så effektivt som möjligt, riskerna ska spridas och bästa möjliga uthålliga totalavkastning uppnås.Samtidigt ska kapitalet ”förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar”.Kyrkostyrelsen utvecklar kraven, med bland annat att:Avkastningen ska vara 3 procent över inflationen, med tio års perspektiv.Etiken följer





Men backa

Hur går det

Anders Ahlberg


som anser att de ekonomiska frågorna är de svåraste etiska frågorna. Huvudledarens krav på att Svenska kyrkan ska gå in som en tydlig aktör för människovärde och hållbar utveckling i företagen är en lovvärd hållning. Att inte äga aktier med del i vapen, kol, olja och porr har varit en bra början för Svenska kyrkan. Att vända undvikandestrategin till en främjandestrategi av företag som erbjuder varor och tjänster i hållbar utveckling är ett bra krav. Jag ställer mig helhjärtat bakom detta.
hållning kan många svåra etiska problem lyftas från enbart privatmoral till ett kollektivt handlande. Coltanet i min mobiltelefon kommer högst troligen ur krigsövergrepp mot människor i Kongo. Soda stream med sitt populära kolsyresättande av vatten har sin upprinnelse på ockuperad mark i Palestina. Att enbart sträva med en privatmoral faller ofta på första stötesten. Därför är förslaget att nalkas dessa problem som kyrka så bra. Där vi som enskilda faller kan vi som kollektiv bli en politisk kraft.Frågan är om vi inte behöver gå ett steg till, till våra trossyskon av olika tro. Med dem skulle vi få en global plattform med 85% av världens befolkning representerad. Varor och tjänster men också finansiella instrument behöver bli hållbara. Ett gemensamt studium och ett gemensamt agerande låter sig göras av de olika trostraditionerna. Varför inte en Uppsala Interfaith Economic Summit?