En praktisk teolog på väg till Uppsala

Det finns inget så praktiskt som en bra teori. Så lyder ett talesätt. Analogt skulle man, för kyrkans del, kunna hävda: det finns inget så praktiskt som god teologi. Teologi kan vara högst praktisk. Och den typen av teologi behöver kyrkan. En hel del av Martin Modéus gärning innan han blev ärkebiskop har utgjorts av konkreta bidrag till kyrkans pastorala uppdrag. I mångt och mycket är det en praktisk teolog som nu är på väg till Uppsala. Det bådar gott.

Praktisk teologi är vetenskapen om kyrkans praktik. Eller praktiker i pluralis. Den praktiska teologin omfattar det som rör församlingens grundläggande uppgift av gudstjänst, undervisning, diakoni, mission och kyrkorätt. Dessutom innefattar ämnet både historia och nutid, lära och liv, individ och gemenskap, andligt och världsligt. Därmed är den praktiska teologin både tvärvetenskaplig och mångsidig.

Ämnet går tillbaka till slutet av 1700-talet när Friedrich Schleiermacher la grunden för den nya teologin. Schleiermacher menade att behovet av praktisk teologi uppstår för den ”hos vilken religiöst intresse är förenat med vetenskapligt sinne” (STK 1/2021). Att vara praktisk teolog borde alltså vara en högst önskvärd inriktning för en ärkebiskop. Att vara genuint intresserad av kyrkans grundläggande uppgift och att para samman det engagemanget med en ambition att utvärdera, utveckla och utbilda. Så uppfattar jag Martin Modéus.

Hans bokproduktion handlar till stor del om kyrkans gudstjänst och undervisning. De första av hans böcker som jag som ny präst på 1990-talet stiftade bekantskap med rörde undervisningen. Både i form av en lärobok, konfirmandboken Motljus (Verbum 1994), och i form av en pedagogisk handledning, genom Handbok för konfirmandarbete (Origo 1991). Båda dessa är att betrakta som klassiker. Den ena riktar sig till konfirmanden och den andre till konfirmandledaren. Men båda kännetecknas av en pedagogisk medvetenhet och ett rikt teologiskt innehåll.

I Martin Modéus har Svenska kyrkan en ärkebiskop intresserad av kyrkans vardagspraktiker. Det behövs. Utmaningarna är flera. 

Samma år som Modéus disputerade utkom boken Mänsklig gudstjänst: om gudstjänsten som relation och rit (Verbum 2005). Den var framtagen för Stockholms stifts prästmöte. Genom att applicera ritforskning på kyrkans gudstjänst tecknades fyra områden som centrala för gudstjänstförnyelsen: att skapa värme, bryta stelheten, arbeta med delaktighet och återupprätta barnens plats. Dessa fyra utvecklingsområden är – dessvärre! – fortsatt giltiga. Genom boken Kyrkans förbön (Verbum 2009) har Modéus under senare år bidragit till att förnya och vitalisera förbönens gudstjänstmoment.

Praktisk teologi är en pågående hållning där man intresserar sig för hur teologi omsätts i praktisk handling. Det är en angelägen ansats för den kyrka som vill förstå sin historia och finna vägar framåt. I Martin Modéus har Svenska kyrkan en ärkebiskop intresserad av kyrkans vardagspraktiker. Det behövs. Utmaningarna är flera. Till exempel en prästutbildning som är under utredning, ett program för lärande och undervisning i akut behov av syre och flera utmaningar i kyrkans gudstjänstliv; eller för att låna ett älsklingsbegrepp från Martin Modéus: det finns ett antal ”systemfel” i gudstjänsten.

Till det här numret av Kyrkans Tidning har vi bett professor Susanne Wigorts Yngvesson göra en genomgång av delar av Martin Modéus bokproduktion. Också hon ser i Modéus en praktisk teolog med en pedagogisk och inbjudande ansats. Du hittar Wigorts Yngvessons genomgång på tidningens Kultur och Teologi-sidor.