Nytt år och kyrkans uppdrag är detsamma

Jonas Eek, opinionschef

Alltjämt är året nytt. Då kan det vara på sin plats att påminna sig om att kyrkans uppdrag är detsamma varje år. Att vara sänd ut i världen med evangeliet om Jesus Kristus – en mission som tar sig tre uttryck: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni.

Men även om uppgiften är densamma är förutsättningarna ständigt nya. Inte minst i år. Utöver att 2021 förhoppningsvis blir ett år då vi alltmer återgår till normaliteten är det dessutom kyrkoval.

Då får framtidsfrågorna naturligt en central roll i samtalet om kyrkan. Eller borde i alla fall få det.

Vad rör sig i kyrkan? Hur tar vi oss an uppdraget? Vad har förra året gjort med oss och vad tar vi med oss framåt?

De digitala och diakonala kliven är reella och har berörts på flera håll. Dess­utom finns sådant som tyder på att utträdena minskade under förra året. Kanske pandemin bidrog till att föra upp kyrkan på agendan och i somligt verkar kyrkan ha svarat upp väl på de krav och förväntningar som ställts.

Men det betyder inte att orosmoln saknas. I samtal med personer i ledande ställning i pastorat och församlingar finns ett antal utmaningar som verkar gemensamma för de flesta, och där somliga går igen i KT:s ekonomienkät som presenteras i dagens tidning:

1. Färre medlemmar ger vikande ekonomi.

Församlingar och pastorat ser krympande budgetar utifrån ett minskat medlemsantal. Många tror att kyrkan kommer att landa kring femtio procent tillhöriga år 2030. I anslutning till det uttrycks en farhåga att när 90-talisterna nu bildar familj kommer inflödet av nya medlemmar genom dop att minska, eftersom föräldrarna varken är medlemmar eller känner en koppling till kyrkan.

Kyrkans svar på den vikande ekonomin varierar. Några talar om att skära ner på verksamheter som inte ses som primära. Andra talar om administrativa rationaliseringar, minskad personal och färre fastigheter.

Framtiden kommer att på olika vis kräva nya sätt att vara kyrka på.

2. Ett ökat behov av ideella.

Många ser en nyckel framåt i att utveckla arbetet med de ideella. Det är en verksamhet som är dubbelt motiverad. Dels för att mota den vikande ekonomin, dels för att öka engagemanget bland medlemmarna.

Utifrån erfarenheter bland unga konfirmandledare är det allmänt känt att detta är en framgångsrik väg för att bygga relationer till kyrkan, skapa ambassadörer för församlingen och bidra till enskilda människors lärande och undervisning.

Där­emot krävs kunskap och resurser att bygga och underhålla nätverk av ideella.

3. Medlemskommunikationen blir allt viktigare.

Det är av stor betydelse att finna nya sätt att aktivt arbeta med kyrkans medlems­kommunikation. Det gäller kyrkovalet, men inte bara.

Hur ökas kunskapen om och tillgängligheten till det som kyrkan erbjuder? I det arbetet behöver man börja tänka i olika målgrupper och därmed olika kommunikationskanaler. Hur når vi ungdomarna? Hur kommer vi åt 90-talisterna som inte är medlemmar? Hur kommunicerar vi med dem som är äldre? Och så vidare.

Svenska kyrkans största utmaning är kommunikativ. Och den utmaningen är långt mycket större än att endast beröra kyrkans kommunikatörer. Alla verksamheter och samtliga anställda och förtroendevalda behöver dras in i kyrkans kommunikation. Hur når kyrkan ut till fler, så att evangeliet når in?

4. De digitala kanalerna.

Tack vare pandemin har kyrkan på riktigt upptäckt de digitala kanalerna. Allt fler församlingar arbetar med olika digitala kanaler och vittnar om att man möter nya medlemmar genom dessa. Sam­tidigt är det svårt att se effekterna av denna kommunikation. Hur upplever medlemmarna de digitala gudstjänsterna eller samlingarna? Här behövs mer analys och erfarenhetsutbyte. Dessutom ett strategiskt arbete för utveckling, så att den digitala kommunikationen – postpandemiskt – blir ett komplement till kyrkans fysiska möten.

Februari 2021. Kyrkans uppdrag är detsamma. Och förhoppningsvis ger det nya året gott om ny energi.

”Men även om uppgiften är densamma är förutsättningarna ständigt nya. Inte minst i år.