Många unga har svårt för nya Fader vår

Den som numera läses på många gudstjänster och mässor och är betydligt enklare, med ett språk som ligger närmare dagens svenska. Det är den gamla versionen som jag är uppvuxen med.
förmodligen en av de sista årskullarna som konfirmerades med den gamla versionen av bönen, lärde mig den som ett rinnande vatten. Nu sitter den i ryggraden och jag finner ofta ro och tröst i att be bönen, som en ritual som jag till fullo känner mig hemma i.Mycket av kyrkans förnyelsearbete är av godo. Det behövs nya tankar och en samtidsorientering. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att kyrkan för många är en trygghet just i sin oföränderlighet.
utgör traditionella ramar i en tid av ständig flyktighet och informationshysteri. De ritualer som ingår i en mässa ger en känsla av fast grund och kollektivism. Det är sådant som inte bör underskattas i en tid av individualism.När jag skriver om min kärlek till den gamla versionen av Fader vår på sociala medier-forumet Twitter får jag på kort tid många medhållande svar. De kommer främst från människor i min ålder, strax under 30 år.
och traditionella behöver inte alls skrämma bort yngre generationer. Tvärtom är vi många som finner ro i ett ålderdomligt språk, långt borta från Facebookuppdateringar och sms.