Mycket är bra denna påsk. Men alla inställda gudstjänster hör inte dit.
Mycket är bra denna påsk. Som att Svenska kyrkan webbsänder flera gudstjänster, lokalt men också mer ”officiellt” som dagliga gudstjänster från Uppsala domkyrka under Stilla veckan fram till och med påskdagen. Eller att SVT delvis ändrar sin tablå och sänder nyinsatta gudstjänster från Askeby kyrka, dels i söndags på palmsöndagen och dels kommande på första söndagen i påsktiden.
Eller att Strängnäs stift och biskop Johan Dalman har tagit fram agendor för att kunna fira gudstjänster hemma i påsk
Är man dessutom intresserad av digital teologi kan man läsa Frida Mannerfelts teologiska essä om digital nattvard: ”Nattvard online? Här är fyra teologiska nej tack och fyra ja”. Den är mycket bra.
Med detta sagt är det dock mindre bra med alla inställda gudstjänster. Det är högst oklart vad som fått flera biskopar att uppmana sina präster att ställa in. Så länge myndigheternas rekommendationer är femtio personer vidhåller jag att det på flera håll – kanske de flesta – är relativt oproblematiskt att fira gudstjänst, alldeles särskilt som gruppen 70+ inte närvarar.
Vad är det som får biskoparna att komma med egna direktiv? Är det av omsorg om en bångstyrig grupp äldre som kommer till kyrkan trots att de inte borde? Speglar det en vilja att visa att kyrkan minsann drar sitt strå till stacken? Grundar det sig i en oro att rekommendationerna hastigt ska ändras?
Oavsett vilket föder det ett oklart läge som bland annat leder till att församlingar kommer till helt olika slutsatser också i samma stift, vilket Ekot uppmärksammat (2020-04-05). Denna osäkerhet signalerar inte professionalitet utan otydlighet och en onödigt defensiv kyrka. Det är inte särskilt lyckat.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR