Regeringen bör driva krav på avskrivning

Jordbävningen på Haiti är en närmast ofattbar katastrof. Det kan inga räddningsinsatser ändra på. Men nu börjar hjälpen nå en sådan omfattning att den faktiskt gör skillnad. Det finns alltfler fältsjukhus på plats, vatten- och mattransporterna når också till de fattigaste och mest utsatta områdena. Även om det krävs skydd av tungt beväpnade soldater för att ge sig in i områden som slumstadsdelen Cité Soleil i Port-au-Prince. Tack vare Dagens Nyheter, Sveriges Radio och en rad andra medier är vi just nu mer välinformerade om Haiti än någon annan plats på jorden.


I måndags hölls en stor givarkonferens i kanadensiska Montreal. Kanada har redan gjort klart att de vill spela en aktiv roll i stödet till grannen i söder. Enligt nyhetsbyrån AP har Haiti redan fått löften om motsvarande sju miljarder kronor. Nu gäller bara att de som lovat stöd håller sina löften. Efter tidigare katastrofer har det varit si och så med den saken.
diskuteras även möjligheterna att avskriva Haitis utlandsskuld. Svenska kyrkans Hela världen liksom hjälporganisationen Oxfam kräver att hela skulden på sex och en halv miljarder kronor avskrivs.

Även det sistnämnda borde vara självklart. Det finns ingen rimlighet i att folk runt om i världen i dag skänker pengar om lika mycket eller mer ska flöda tillbaka i räntor och återbetalningar. Bara i år, 2010, beräknas Haitis gamla skulder kosta landet 70 miljoner kronor, lika mycket som svenskarna hittills har samlat in.
har såväl kristdemokraterna som centerns och folkpartiets talesmän uttalat sig positivt för en skuldavskrivning. Medan utrikesminister Carl Bildt (M) mer försiktigt har svarat att det är ett av flera möjliga alternativ.

Alternativet är att de haitier som kan lämnar landet. En utväg som knappast får ett nytt Haiti att resa sig ur ruinerna.