Stärk ungas självbild

Det norra halvklotet vänder sig bort från solen. Bristen på ljus gör att vardagen kan upplevas mödosam. Men många mår dåligt på ett mer djupgående sätt. Inte minst de unga.
Under 2013 har flera rapporter visat på den psykiska ohälsan bland unga. Enligt Socialstyrelsens ”Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013” mår svenska 15-åringar sämre än jämngamla i andra västländer och allt fler 16-24-åringar får vård på grund av inre ohälsa. Stockholms stadsmissions ungdomsrapport berättar att var fjärde person mellan 18 och 25 år i landet mår psykiskt dåligt. När Sifo förra året intervjuade tusen personer inför programmet Skönhetsbubblan, framkom att var tredje tjej mellan 15 och 20 ville skönhetsoperera sig.

Siffrorna speglar djupgående problem som behöver diskuteras. Att de som är unga berättar om en livssituation präglad av vantrivsel och upplevelser av ohälsa är allvarligt. Om det krävs kirurgiska ingrepp för att passa in behöver alla varningsklockor ringa.

Det finns skäl att tro att förklaringen till ohälsan är av komplex natur. Sannolikt spelar det höga livstempot roll. Förmodligen är frånvarande vuxna som själva mår dåligt en annan orsak. En tredje anledning torde vara en konsumism som håller oss i järngrepp, där försök att vrida sig ur en nedbrytande västerländsk livsstil möts av frågande blickar från omgivningen. Framförallt unga tjejer är i riskzonen för att må dåligt: höga krav på duktighet, rädsla för att misslyckas och en utseendefixering som kräver tid, kraft och pengar. Bekräftelsekulturen späs på i de sociala medierna. En tjej lägger ut en bild på sig själv och räknar ”likes”. För varje positiv kommentar som skrivs, ska den som skriver få en än mer positiv tillbaka.

Runtom i landet bedrivs verksamhet för att motverka psykisk ohälsa. Ett exempel är ungdomsorganisationen Reacta, som arbetar med ungas självkänsla. Ordföranden Rebecca Söderström skrev för en tid sedan i Sydsvenska Dagbladet att vuxna måste börja ta ansvar. Det är, menar Söderström, skillnad mellan att förmedla ett förenklat gör vad du vill-budskap och ett kärleksfullt du är bra som du är-budskap.

Stockholms stadsmission före-slår åtgärder för att komma åt problemen. Många av dem är välbetänkta, till exempel att utöka samtalsstödet på ungdomsmottagningar och antalet öppna råd- och stödverksamheter. Men förslaget att erbjuda alla 16-åringar gratis terapi väcker frågor. Alla nyblivna 16-åringar skulle få en terapicheck hemskickad, som täcker delar av eller hela kostnaden för ett års samtal på stöd- eller terapimottagning. Är detta verkligen rätt väg? Risken är att vardagstillvaron ”psykiatriseras”. Men livet är inget sjukdomstillstånd. För den som växer upp ingår det att möta utmaningar, må dåligt och känna oro. Det är en del av livet att göra sådant man inte har lust med. När vuxenvärlden curlar sina barn och förmedlar att framtiden ligger för deras fötter förs en hel generation bakom ljuset.

Även om det viktigaste arbetet kanske görs på annat håll, kan Svenska kyrkan bidra. Konfirmationen är en livsrit som många tar del av. På samma sätt samlar arbetet med unga konfirmandledare stora skaror. Svenska kyrkan har god möjlighet att stärka ungas självbild. I ungdomsarbetet kan en människosyn förmedlas som går djup-are än utseendefixering, prestation och ”likes”.

Särskilt viktigt är det att ungdomsarbetet erbjuder unga möjligheten till tydlig tillhörighet. En god kristen subkultur med närvarande vuxna skapar förutsättningar att förmedla trons innehåll, och nå fram med ett du är bra som du är-budskap. Samtidigt behöver ansvarsfrågorna vara närvarande. Att du är bra som du är betyder inte att du är den ende som finns. När ovillkorlig acceptans och uppfordrande ansvarskänsla kombineras med en realistisk livssyn, där lidande och motgång betraktas som naturliga delar av livet, läggs grunden för psykisk hälsa.