Törstiga bilar och skenande matpriser

Men när samma bil tankas leder det till högre matpriser runtom i världen. Alltmer av världens åkerareal används för att odla biobränsle. Törstiga bilar konkurrerar med hungriga magar om jordbruksmarken. Vinnare är kanske miljön, men framför allt jordbrukare och storbolag som får bättre betalt för sina produkter.
familjeförsörjare i städerna. De får kämpa ännu hårdare för att hushållskassan ska räcka till. I Indien har priset på ris ökat med 50 procent under ett år, i Mauritaninen steg vetepriset med 40 procent på sju månader.”Våra lokalanställda i Addis Abeba berättar hur de nu äter grödor som förr gavs som foder till djuren”, berättar Stig Lundberg, gruppchef för Afrika och Mellanöstern på Svenska kyrkans kansli i Uppsala. Han besökte Etiopien så sent som i januari.
som drabbar både resurssvaga stadsbor och hjälporganisationernas projekt, så ser Stig Lundberg ändå hoppfullt på utvecklingen.”Vi tycker att priserna på mat ska öka!”Högre priser på mat ger nämligen fler chans att leva på sitt jordbruk. Förutsatt en sak. Att prisökningarna kommer bönderna till del. ”Det förutsätter fungerande lokala marknader och starkare bondeorganisationer, vilket vi kan se i Afrika”, konstaterar Gunnel Axelsson Nycander, handläggare för handel- och livsmedelstrygghet i Svenska kyrkan. Annars är risken att enbart de bönder som redan har goda resurser och livsmedelsindustrin tjänar på de stigande matpriserna.
för brän­sle är bara en av orsakerna till stigande priser. Lika viktigt är att befolkningen i Indien och Kina nu fått råd att konsumera mer. När kineserna dricker mer mjölk påverkar det priserna också i Sverige.Om högre priser är bra på sikt, så är problemet just nu att matpriserna i många länder närmast skenar i väg. De som kommer i kläm har svårt att möta prisökningarna på annat sätt än att äta mindre. Och sämre mat. Stigande matpriser har också sina risker. I förlängningen kan det leda till nya väpnade konflikter. Kriser som den i Darfur blir ännu mer svårlöst. Därför att kampen om mark nu handlar om ännu större ekonomiska värden.Därför kräver den nya situationen en stor portion sunt förnuft. FN:s matprogram och andra som ger bistånd i form av mat måste få mer pengar. Annars tvingas de välja bort människor. Bara för att maten blir dyrare.
av mänskligheten som vill ha bränsle odlat på jordbruksmark måste dess-utom agera med en stor portion framsynthet. Det kan uppstå ett läge när det inte är rimligt att använda mer jordbruksmark till bränsle. Eller äta lika mycket kött som vi gör i dag. Även om vi har råd.Helt enkelt därför att andra behöver resurserna bättre. Även om de inte kan betala lika bra.Ingen ska behöva gå till sängs och lika vaken av oro för om det finns något att äta i morgon. Högre matpriser kan paradoxalt nog vara ett steg på vägen dit. Men det förutsätter en fördelning av jordens resurser så att alla ges en rimlig chans att kunna handla den maten. Annars blir de stigande matpriserna en hungerfälla för miljontals människor. En fälla de har små möjligheter att ta sig ur.