Anna Carlstedt: ”Olyckligt att försöka kopiera en företagskultur”

På ett av Kyrkans Tidnings seminarier i Almedalen i somras lovade Anna Carlstedt, förbundsordförande i IOGT-NTO, att införa en offentlighetsprincip inom förbundet. Men ännu finns varken uppgifter om topplöner på webbplatsen, eller någon årsredovisning. Och styrelseprotokoll lämnas inte ut.

Hur har det gått med offentligheten, Anna?
– Som du sa då råder ett slags nyvakenhet i frågan. Det stämmer in på oss i IOGT-NTO. Det här är ganska nytt. Vi har ju varit måna om att vara öppna internt och ge våra medlemmar full insyn. Men den här begäran om öppenhet utifrån, den har vi egentligen aldrig fått.

Ser du något skäl till att ni skulle vara öppna mot icke-medlemmar och allmänhet?
– Jag skulle vilja vända på frågan: varför skulle vi det inte? Rent formellt är jag inte säker på att det finns skäl – vi är ju ingen myndighet. Men mera informellt är det självklart – vi är en demokratisk organisation, och vi är en del av ett demokratiskt samhälle. Då faller det sig naturligt att man, oavsett om man är medlem eller inte, ska kunna få se vår årsredovisning, vårt kongressprotokoll, få veta till exempel arvodesnivåer i ledningen … och likaså hur många aktiva medlemmar och föreningar vi har. Nu har vi sagt att vi ska ta fram formella rutiner för vad som ska gälla, och det är ett nytt jobb för oss. Men det beror ju inte på att vi tycker att det är fel med öppenhet, utan på att ingen har frågat.

Så det blev något av ditt löfte?
– Ja. Sedan är det klart, när det gäller det som har hänt med Röda Korset, då för det ju med sig något gott också. Andra organisationer har börjat fundera över vad vi har för slags kultur, och hur kommer det sig att det ser ut som det gör.

Vad har Röda Korset väckt för reaktioner hos er? Om arvoden till exempel?
– Vi har diskuterat mycket i vår förbundsstyrelse hur man fattar beslut om arvoden. I Röda Korset har deras högsta organ beslutat om arvoden. Och då ställer man sig frågan: vad är det för kultur som gör att man hamnar på de nivåerna?

Men generalsekreteraren i Röda Korset har faktiskt lite mindre betalt än er generalsekreterare. Era ordförandearvoden ligger också på jämförbara nivåer, även om Bengt Westerberg ligger högre. Varför blir det så att Röda Korset får pisk i medierna, men ni klarar er?
– Bra fråga. Jag tror att symbolvärdet som Röda Korset utstrålar är trovärdighet, engagemang för utsatta i Sverige och världen. Utstrålningen av varumärket tillsammans med summorna gör dem nog till ett lätt byte.

På Röda Korsets webbplats finns årsredovisningen lätt tillgänglig. De hör också till de få organisationer som talar om på sin webb­plats vad generalsekreterare och ordförande tjänar. Ni saknar motsvarade information. Man skulle kunna säga att just Röda Korsets öppenhet har gjort dem till måltavla.
– Ja, det är möjligt ... det är ingen hemlighet att på kongressen så blev det en diskussion kring mitt arvode. Man jämförde med olika yrkesgrupper – var det rimligt att jag skulle tjäna som en sjuksköterska till exempel. Valberedningen föreslog att riksdagsersättningen kunde vara en bra nivå. Det jag tyckte kändes märkligt var att jag var den som drev att frågan kom upp på kongressen, för vi hade aldrig diskuterat ordförandearvodena tidigare.

Nivån på arvodet är ändå hög. När kongressen diskuterade det här, vad var det för kriterier som gjorde att man tyckte att arvodet skulle ligga på en hög nivå?
– Att jag alltid är tillgänglig och att det var just mig man ville ha. Och att det är en stor organisation som har stora ekonomiska åtaganden, så att man arvoderar sin ordförande blir också en symbol för det ansvar som man har. Jag har hundra procent av ansvaret om det skiter sig.

Så du kopplar alltså ihop ansvar med en stor ekonomi?
– Nej, men så resonerade man på kongressen.

Vissa organisationer i vår undersökning sticker ut med höga löner och arvoden – ni och Röda Korset hör dit – och det verkar inte ha med medlemsantal att göra. Sveriges hembygdsförbund har exempelvis tio gånger fler medlemmar än IOGT-NTO, men mindre än hälften av era topplöner. Om jag undersöker vad organisationer med höga topplöner har gemensamt, kommer jag att landa i storleken på deras ekonomier då, tror du?
– Ska jag säga vad jag tycker personligen så tycker jag att det är tokigt att koppla arvodesstorlek med ansvar. Det finns organisationer som har små resurser men ändå har lika stort ansvar för sin verksamhet och sina medlemmar…

Så nu svarar du alltså ja på min fråga.
– …så att jag tror att en del av förklaringen till att vi har höga arvoden i IOGT-NTO är att vi är en organisation med stora resurser. Vi har möjlighet att fundera på vem vi vill ha som ordförande, och sedan erbjuder vi den personen en bra lön.

Alltså ett ja?
– Jag tror att det finns en koppling mellan resurser och arvoden.

Du talade förut om kultur. Är det här inte att tänka som ett företag? Att arvoden kopplas till storleken på ekonomin?
– Jag tycker överhuvudtaget att det är olyckligt om man försöker kopiera en företagskultur inom ideell sektor. Ibland faller vi i den fällan eftersom … ja det är det vi jämför med. Men jag gillar inte alls det spåret, att vi gör saker för att vi försöker likna näringslivet. Vi måste bygga vår egen kultur som är speciell för oss, och där är vi bara i början …

David Qviström