Nyhet

Biskop Mogren om den kontroversiella Trumpfreden

Ledarna för Armenien och Azerbajdzjan tycker nu båda att president Trump är värd fredspriset. Men fredsavtalet mellan länderna får kritik.

President Donald Trump menar att fredsavtalet ska öppna upp för handel och välstånd för Armenien och Azerbajdzjan.
Publicerad

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har sällan fått stor uppmärksamhet, men när premiärministern i Armenien, Nikol Pasjinjan, och Ilham Aliyev, president och diktator i Azerbajdzjan, möttes i Washington för att underteckna ett fredsavtal blev rubrikerna stora. President Donald Trump beskrev det som att två kontrahenter nu blivit vänner, och både Pasjinjan och Aliyev sa att de ansåg att Trump förtjänade Nobels fredspris för sin insats.

Fler än 100 000 flydde

Ilham Aliyev, president i Azerbajdzjan
Ilham Aliyev, president i Azerbajdzjan

Konflikten har djupa rötter. Redan under Sovjettiden kom spänningarna upp till ytan, och 1992 utbröt fullt krig då Armenien, för att skydda den armeniska befolkningen i den autonoma enklaven Nagorno-Karabach, erövrade och ockuperade betydande delar av Azerbajdzjan.

Genom sina stora intäkter från fossila bränslen har dock Azerbajdzjan kunnat bygga upp sin militär. Med stöd av bland andra Turkiet och Israel återtogs en del av den ockuperade marken 2020. Tre år senare gick azerisk militär in i Nagorno-Karabach vilket ledde till att hela den armeniska befolkning på fler än 100 000 personer lämnade hus och hem av rädsla för azeriska övergrepp.

Mellan fiendeländer

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan
Nikol Pasjinjan, Armeniens premiärminister 

Armenien är enligt traditionen världens äldsta kristna nation, som antog kristendomen som statsreligion redan år 301. Den armeniska nationens glansdagar är dock avlägsna. Det som präglar självbilden är det folkmord som armenier och andra kristna utsattes för i nuvarande Turkiet för drygt hundra år sedan.

Idag befinner sig Armenien återigen i en utsatt position, då landet, som är omgivet av fientliga länder som Turkiet och Azerbajdzjan, inte längre kan förlita sig på ryskt stöd.

- Pasjinjan har tagit drastiska steg, som att lämna in en ansökan om EU-medlemskap, något som förstås är riskabelt då det retar Putin, säger Erik Johansson, missionssekreterare i EFS som bott i Armenien.

Flyktingarna får inte återvända

Erik Johansson menar att Pasjinjan är en krass realist som antagligen såg fredsavtalet som det enda alternativet framåt för Armenien, trots att det inte är särskilt förmånligt. De fler än 100 000 flyktingarna får inte återvända till Nagorno-Karabach, och Azerbajdzjan ska få rätt att utnyttja en del av landets territorium som transportled, kallad Trumps väg.

Biskopen är orolig för landets framtid

Det finns en rädsla för att Azerbajdzjan åter ska sätta press på landet, och USA har inte heller gett Armenien några säkerhetsgarantier.

Biskop Mikael Mogren, som besökt Armenien, är oroad över landets framtid.

Biskop Mikael Mogren la ner en krans vid folkmordsmonumentet i Armeniens huvudstad Jerevan när han besökte landet 2024.

- Armenien är en bricka i ett geopolitiskt spel. Det är ett land stort som Dalarna inklämt mellan stormakterna. Många av den armeniska kyrkans företrädare är mycket oroade för det som nu händer. Jag delar deras oro, skriver han till Kyrkans tidning.

Fakta: Enklaven Nagorno-Karabach

Enklaven Nagorno-Karabach, som av många armenier kallas Artsakh, ligger innanför Azerbajdzjans gränser. Etniska armenier har dock bott mycket länge i området. Den har därför varit en källa till konflikt mellan länderna.

2023 återtog Azerbajdzjan enklaven och i princip hela den armeniska befolkningen flydde. Det kommer nu rapporter om att kyrkor och kyrkogårdar förstörs.

- Det är viktigt att vi följer Armenien nära framöver. De har blivit övergivna förr.