Fler förstår i dag att ett lands försvar handlar om att bevara freden, inte om krigshets. I takt med att omvärlden förändrats har synen på fältprästernas roll också förändrats, säger fältprosten Sten Elmberg.
När Sten Elmberg började som fältprost för 21 år sedan var det inte så accepterat för en präst i Svenska kyrkan att arbeta inom försvaret. Numera är förståelsen stor för själavårdsarbetet i försvaret, säger han.
I dag står Sverige mitt i en upprustning av försvaret då en ny krigsorganisation byggs upp. Det är långt i tanke och handling från perioden av förbandsnedläggelse 2000–2004.
– En vändning kom med utvecklandet av hemvärnet 2007-2008 och i samband med bland annat Ukraina 2013 och därmed det osäkra omvärldsläget. Då insåg Sverige på allvar vikten av ett försvar. Hela samhällets inställning har förändrats.
1997 utsåg försvarsmakten Sten Elmberg, då sjukhuspräst, till den första heltidsanställda fältprosten med ett nationellt ansvar för den militära själavården. Organisatoriskt är han underställd försvarsmaktens insatschef och till hälften avlönad av Svenska kyrkan och till hälften av försvaret. Han är också överbefälhavarens rådgivare i själavårdsfrågor.
På lokal nivå är Svenska kyrkan i dag väl förberedd på kriser, säger Sten Elmberg.
– Församlingarna får sin ständiga kristräning genom de olyckor, tillbud och självmord som drabbar lokalt och som ska hanteras. Estonia var den stora tankeställaren och tänkandet börjar komma in i församlingarnas medvetande.
Själv arbetar han med det nya gravtjänstreglementet som försvarsmakten ska presentera till våren. Det handlar bland annat hur försvarsmakten ska ta hand om svenska soldater som dödas i strid.
– Vi håller på att bygga hela insatsorganisationen med frågor som transporter, tillfällig förvaring, tillhörighet, identifiering och hantering av stupade, säger Sten Elmberg.
– Det handlar också om saker som att säkerställa att den stupade verkligen är död, underrätta anhöriga, den dödes tillhörigheter, hur man ska göra med transporten.
– Om det inte går att transportera de avlidna får man gräva en grav på en uppsamlingsplats, till exempel i skogen, som en temporär förvaring - med vakter.
Om kremering är möjlig är det ett alternativ.
– Men ett krematoriums elförsörjning är nog inte prioriterad i krig.
Varför ska präster finnas i försvaret?
– Försvaret och Svenska kyrkan har haft en relation i 483 år. Försvaret har alltid velat ha med kyrkan med sin tystnadsplikt och sitt individuella stöd till människor. Att kunna ge ett hopp i eländet, att trösta i sorgen och att leva i tron är några viktiga skäl. Försvaret är dessutom den mest traditions- och ceremoniorienterade institution som vi har.
– Ett annat skäl är uppdragen utomlands där prästen ofta blir en brobyggare till det lokala. Prästen kan hjälpa soldaterna att förstå den främmande religionen och vad som är heligt, som vi ska ta stor hänsyn till. I Mali till exempel har prästen haft gudstjänst ihop med afrikanska religiösa utövare.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR