Fler kvinnor än män för första gången

I det nyvalda kyrkomötet är nu 53,4 procent kvinnor och 46,6 procent män. Efter förra kyrkovalet 2017 var andelen män i kyrkomötet 52,5 procent (132 ledamöter) och kvinnorna 47,5 procent (119 ledamöter).

Efter kyrkovalet 2013 var det nära nog lika många kvinnor, 49 procent, som män, 51 procent, i kyrkomötet,

I jämförelse är jämställdheten i riksdagen något sämre. Andelen kvinnor i riksdagen är cirka 46 procent.

Karin Perers, kyrkomötets ordförande och Centerpartist, är positiv till utvecklingen i kyrkomötet:

– Det är välkommet när männen ju varit i majoritet så länge. Kanske avspeglar förändringen det ideella engagemanget i och för kyrkan, i det är ju kvinnorna ofta i majoritet.

Hon tror att förändringen kan komma att påverka arbetet i kyrkomötet.

– Män talar mer än kvinnor, kanske kan det bli mer jämställt i talarstolen, vilket är önskvärt. Vissa år har vissa grupper inte haft någon kvinna alls som talat i plenum. Det är viktigt att olika erfarenheter blir företrädda även i talarstolen.

Spelar detta någon roll för jämställdheten i kyrkan eller samhället i övrigt?

– Vi ska inte överdriva betydelsen av förändringen, det är inte så stor skillnad jämfört med tidigare. Kanske har den ett signalvärde. Men man brukar ju anse att 60–40 är ett rätt och rimligt spann vad gäller jämställdhet.  

Medelåldern på de nyvalda i kyrkomötet har ökat. 2013 var den 54 år, 2017 hade den stigit till 54,7år och i kyrkomötet som valdes i höst är medelåldern 56,1. Det har samband med att det 2017 valdes 121 nya ledamöter, 2021 valdes 105 nya.

– Det är bra med kontinuitet, jag uppskattar att ledamöter sitter kvar, men det är bra med förnyelse också. Kanske är den stigande medelåldern också en effekt av att man sedan 2009 inte får tjänstledigt för kyrkliga förtroendeuppdrag, så för att vara med på kyrkomötet måste man ansöka om tjänstledighet eller semester. Det gör att det blir lätt för pensionärer att ställa upp på kyrkomöteslistan, medan det missgynnar de yngre.

Kyrkans Tidning har skickat ut en enkät till de nyvalda kyrkomötesledamöterna. Av de svarande är det drygt en fjärdedel som svarar att de är anställda i Svenska kyrkan.

– Det är överraskande, säger Karin Perers.

Av de som är anställda är prästerna flest, men det finns också diakoner och kyrkomusiker bland ledamöterna

– Det är viktigt med olika kompetenser i kyrkomötet. Erfarenheten från kyrkans yrkesprofiler är en aspekt, och det är viktigt att det finns teologer i kyrkoordningen. Jag tycker att det är viktigt att grupperna skapar en bred och representativ sammansättning av kandidater på sina listor. Kyrkoordningen medger ju att kyrkligt anställda väljs om de tjänstgör på en annan nivå än den de är förtroendevalda på. Ambitionen måste vara att kyrkomötet ska avspegla alla kyrkotillhöriga, det vill säga den breda allmänheten i Sverige, säger Karin Perers.