Flerdubbling av röstande i norska kyrkovalet

– En realistisk uppskattning ligger nog på en tio till tolv procent. Men vi har inga exakta siffror än. Vi väntar fortfarande på slutresultatet, säger Sissel Vartal, som varit projektledare för det norska kyrkovalet.
För fyra år sedan, när Norge höll kyrkliga val förra gången, var det bara fyra procent som röstade. Valet, som i vanliga fall genomförs efter gudstjänsten två söndagar i följd, har varit för anonymt. De flesta har helt enkelt inte känt till att det varit kyrkoval.

Även om Sissel Vartdal håller med om att valdeltagandet har haft draghjälp av stortingsvalet understryker hon också den kampanj som kyrkan drivit för att informera allmänheten om kyrkovalet gjort skillnad.
– Många norrmän är inte medvetna om det hålls kyrkoval. Det har vi försökt ändra på, och vi tror vi har lyckats, säger hon. Enligt kyrkans egna uppgifter känner nu 98 procent av norrmännen till att valet existerar.
Upplysningskampanjerna och att norrmännen nu prövar att hålla kyrkliga val samtidigt som de politiska är en del av en fyraårig demokratireform som just nu pågår i kyrkan.
– Vi har också infört en större grad av direktval för att öppna för ett brett deltagande, säger Sissel Vartdal och berättar att det blir kyrkoval igen i Norge om två år.
– Då ska vi pröva att ha kyrkovalen samtidigt som kommunalvalen. Kyrkovalen är i grunden ett lokalval här i Norge och det är ju kommunalvalen också, så det kanske blir ännu bättre.
Trots att norrmännen röstade förra söndagen är rösterna ännu inte färdigräknade. Huvudförklaringen till att det dröjer är den tidskrävande röstningsmetoden: väljarna har kunnat sätta upp till fem kryss för de kandidater de väljer till stiftsfullmäktige, och alla kryss ska räknas.
– När vi valde detta var det för att undvika listval, som hade lett till partibildningar säger prosten Trond Bakkevig, som ledde utredningen om hur kyrkovalet skulle demokratiseras.

Bakkevig befarar enligt tidningen Vårt Land att listval hade kunnat föra norskt kyrkoliv in i det han kallar ett ”svenskt tillstånd” med kyrkopolitiska partier i kamp om väljarna.
– Med det valsätt som vi har valt har kandidaterna ändå haft anledning att profilera sig, säger Trond Bakkevig.
Före valet uppmanade tidningen Dagens Näringsliv norrmännen att bojkotta kyrkovalet, med hänvisning till att det i 99,4 procent av församlingarna bara fanns en lista att välja från.
Några stora riksskiljande frågor för kyrkovalet blir det heller inte med detta system. Men vilka frågor som varit viktiga, beror på vem man frågar, menar Sissel Vartdal.

– Enligt medierna är det frågan om samkönade äktenskap. Stortinget fattade beslut för ett år sedan om att tillåta äktenskap mellan homosexuella och biskopsmötet har utrett frågan, så så småningom kommer frågan att hamna på kyrkomötets bord, i en eller annan form.
– Men enligt den undersökning som vi genomfört är det vår stora Trosuppläringsreform som är den viktigaste frågan för 65 procent av våra kandidater som står på valbar plats.
Frågan om kyrka–stat är också ett väldigt aktuellt tema i den Norska kyrkan. Kyrkomötet har fattat beslut om att man önskar en ändrad relation, med starkare självständighet gentemot staten och möjlighet att själv utnämna sina präster och biskopar. Men Stortinget vill se demokratireformen genomförd först, och först därefter ta sig an de grundlagsändringar som behövs för att kunna ändra relationerna till staten. Så statskyrkosystemet fortsätter tills vidare. Stortinget kommer att besluta om en grundlagsändring tidigast år 2012.
– Först därefter kan vi ändra våra relationer till staten, säger Sissel Vartdal.

Men nu ska rösterna i nästan 1 300 församlingar räknas med-an rösterna i valet till stiftsråd räknas centralt. Det slutgiltiga resultatet väntas i morgon, den 25 september.
Några direkta val till kyrkomötet har Norska kyrkan dock inte. De ledamöterna väljs från dem som sitter i stiftsråden.

Annika Ahlefelt