Grattis! Här får du kyrkans mest efterfrågade karta 

Ladda ner kartan HÄR

I dag publicerar Kyrkans Tidning vår reviderade karta över Svenska kyrkans organisation. Den är förstås förenklad. Frågan är om den ger en korrekt bild av kyrkan? 

Vi har lagt nationell nivå och kyrkomötet i topp. Men egentligen borde kanske församlingarna ligga där? Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen, står det i kyrkoordningen.

I så fall borde stiften, som servar församlingarna, ligga under församlingsnivån, och i botten nationell nivå, som stöder församlingarna med det stiften inte kan hjälpa till med. Det blir ju logiskt då all makt i kyrkan utgår från församlingsmedlemmarna. Självstyrande församlingar och demokratiskt valda förtroendevalda bär upp Svenska kyrkan.

En kompis, präst, brukar påpeka att Svenska kyrkan inte är en koncern: "Ledningen högst upp. Sedan görs jobbet som de däruppe har beordrat, längst ned - i församlingarna. Sådan är inte Svenska kyrkan!"

Men han tycker ändå inte att församlingarna ska ligga i topp i organisationsskissen.

När folk- och väckelserörelserna växte fram under 1800-talet organiserade de sig demokratiskt. Missionsföreningarnas medlemmar valde styrelse som beslutade i församlingen.

I dag tas pastorer från Missionskyrkan emot som präster i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan erkände varandras vigningstjänster innan Missionskyrkan gick upp i Equmeniakyrkan. Det finns de i Svenska kyrkan som tycker att det är dumt att pastorerna tas emot – delvis för att Missionskyrkan var kongregationalistisk.

Kongregationalistisk är en kyrka som ser församlingen som utgångspunkten för allt och församlingsmötet som den högsta beslutande instansen. En föreningskyrka alltså.

Svenska kyrkan ser församlingen som primär men Svenska kyrkan är inte bara kongregationalistisk, den är episkopal också.

Katolska kyrkan är den mest episkopala kyrkan av alla: Roms biskop, påven, Jesu ställföreträdare på jorden, har tagit över Petrus uppdrag att vara kyrkans ledare. Påven och de andra biskoparna bevarar kyrkans lära och tradition. De bestämmer.

I Svenska kyrkan har biskoparna ansvar för att läran predikas rent och klart, de viger och utövar tillsyn över prästerna, diakonerna och församlingarna. Svenska kyrkan är alltså episkopal. Och samtidigt demokratisk, med bas i församlingen - kongregationen. En hybrid.

Gunnar Edqvist, som var utredningssekreterare när Svenska kyrkan skulle bli självständig från staten, var med och skrev kyrkoordningen och byggde organisationen som vi nu ger er kartan över.

- Bilden är förenklad och inte helt lyckad, säger han om organisationskartan.

Gunnar Edqvist menar att oavsett om man har församlingsnivån i topp, eller nationell nivå överst, eller gör skissen rund - som han själv gjorde en gång - så går alltid dimensioner förlorade.

- Så det blir inte riktigt bra med någon endimensionell bild.

Men han tycker att skissen visar en organisation som är ändamålsenlig. Vissa delar, som debatterades redan innan stat-kyrka-besluten, kan dock orsaka friktion.

- Direkta val till församlingsnivån och indirekta i övrigt hade betonat att församlingen är den primära nivån. Men möjligen hade det förstärkt det kongregationalistiska i kyrkan.

Att präster och kyrkoherdar är anställda av församlingarna är en annan del.

- Hade de varit anställda på stiftsnivån hade det förstärkt den episkopala strukturen. Men det var inte möjligt att stiftet både skulle vara arbetsgivare och utöva tillsyn.

En möjlig brist, tycker han, är att organisationen saknar instanser som utövar tillsyn över de förtroendevalda. På sistone har församlingar valt att inte följa kyrkoordningen och fattade beslut.

- Vad händer då? Den frågan behöver nog ett svar, säger Gunnar Edqvist.

Även om han inte tycker att organisationskartor över Svenska kyrkan är helt lyckade så tycker vi att vår är bra. Så bra att vi vill utmana er läsare! Den som hittar fel, mejla till mig:  kristoffer.moren@kyrkanstidning.se 

Ladda ner kartan HÄR