Släktforskaren om massgraven: Kan ha kopplingar till häxprocesserna

I Torsåker genomfördes den 1 juni 1675 en avrättning där 71 personer halshöggs och brändes på bål. Detta tros vara den största avrättningen under häxprocesserna i Sverige. Bilden föreställer en häxprocess i Mora 1670.

Utanför Torsåker kyrkogård i Kramfors pastorat finns en oidentifierad massgrav. Den kan ha kopplingar till häxprocesserna. Det tror i alla fall släktforskaren Jan Forsmark, som vill att Svenska kyrkan gör upp med sitt förflutna.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

I Torsåker genomfördes den 1 juni 1675 en avrättning där 71 personer halshöggs och brändes på bål. Detta tros vara den största avrättningen under häxprocesserna i Sverige. Bilden föreställer en häxprocess i Mora 1670.

UPPDATERAD.

Efter att ha upptäckt sitt släktband till två präster som varit hårt drivande i häxprocesserna i Torsåker i Härnösands stift, efterfrågar släktforskaren Jan Forsmark att Svenska kyrkan tar ett större ansvar för sin mörka historia. Det var P4 Västernorrland först med att rapportera. 

Som en del av detta vill Jan Forsmark att en oidentifierad massgrav vid Torsåkers kyrkogård undersöks närmare. Han tror nämligen att den kan innehålla kvarlevor från personer som avrättades i häxprocesserna. 

Jan Forsmark

– Man förtiger frågan om en massgrav och vill skjuta den åt sidan. Och man låtsas som att man inte kan göra något åt sin roll under häxprocesserna, fast det är drygt 300 personer som får sätta livet till i Sverige, säger Jan Forsmark till Kyrkans Tidning. 

– Dels bör man låta någon professionell gräva upp den här graven och kolla. Dels bör man låta något skriva en vitbok om kyrkans roll under häxprocesserna, säger Jan Forsmark. 

Gravens placering okänd

Teorin om att massgraven skulle ha en koppling till häxprocesserna kommer från författaren Agneta Nyholm, som skrivit en bok på ämnet. För P4 Västernorrland berättade hon tidigare i år om en utgrävning som gjordes i början av 1900-talet, då en amatörarkeolog hittade skelettdelar från 15-25 personer i en åker i närheten av Torsåker. Kvarlevorna fördes några år senare till utkanten av Torsåkers kyrkogård. 

När den största avrättningen under Sveriges häxprocesser genomfördes i Torsåker 1675, erkände några att de varit inblandade i trolldom. De fick löfte om att då “bara” halshuggas, slippa brännas på bål och i stället begravas i vigd gjord. Agneta Nyholm tror att det är kvarlevorna från dessa som hittades på åkern i början av 1900-talet. 

Peter Forsberg

– Det finns indikationer på att det finns en grav intill den här kyrkogården, vi vet inte exakt plats för den. Den ska innehålla ben nedsatta efter att man gjort utgrävningar på annat håll, men om det här är kvarlevor från trolldomsprocesserna har vi ingen aning om, säger Peter Forsberg, kyrkoherde i Kramfors pastorat.

Vill värna gravfriden

Pastoratet är inte intresserat av att undersöka innehållet i graven närmare. 

– Det kan vi inte göra, för det är inte vårt uppdrag att göra sådana undersökningar. Vårt uppdrag är att värna gravfriden. Någon eller några är gravsatta där och jag får förmoda att det har skett i god ordning, säger Peter Forsberg. 

Enligt begravningslagen får stoft eller aska som gravsatts på en begravningsplats inte flyttas någon annanstans. Men finns särskild skäl kan tillstånd för förflyttning ges. Peter Forsberg menar dock att det inte är aktuellt i det här fallet. 

Kyrkorådet i Kramfors pastorat har dock tagit beslut om att sätta upp minnesstenar på kyrkogårdar där det finns kopplingar till häxprocesserna och väntar nu på besked från länsstyrelsen för att gå vidare i processen. 

Ärkebiskopen sa nej

Biskopen i Härnösands stift Eva Nordung-Byström är nyfiken på vad som finns i graven utanför Torsåkers kyrkogård, berättar hon för P4 Västernorrland. Beslutsrätten ligger hos pastoratet, säger hon, men om länsstyrelsen godkänner och det finns ekonomi för det, ser hon inga hinder för att undersöka graven närmare.

Ärkebiskop emerita Antje Jackelén sa 2021 att en vitbok om häxprocesserna inte var aktuell. Hon menade att situationen kring häxprocesserna skiljer sig från situationen med samerna genom att det redan finns forskning om processerna och att namnen på offren är kända. Det finns heller inte någon tydlig grupp att försonas med och en ursäkt har redan uttalats av Svenska kyrkan år 2005, sa hon.

Teorin ifrågasätts

Släktforskaren Jan Forsmark och författaren Agneta Nyholm tror att den okända graven utanför Torsåkers kyrkogård har kopplingar till häxprocesserna. Men arkeologen Ola George,  länsstyrelsen i Västernorrland, säger till P4 att det är troligare att benen är betydlig äldre än 1600-tal. 

I Tidningen Ångermanland skriver Tomas Izaias Englund i en ledare att gravfältet varifrån benen i massgraven tros vara hämtade är en tidig kristen begravningsplats där människor har begravts sedan åtminstone 900-talet. Han ifrågasätter starkt teorin om kopplingarna till häxprocesserna.